Skip to main content

Författare: sandra

Vänstern stod upp för rätten till bostad i Kommunfullmäktige

Måndagen den 27 mars sammanträdde Kommunfullmäktige i Solna och ärende nr 15 hette: ”Riktlinjer till Bostadsförsörjning”. Under denna punkt skulle vi diskutera om vad det är som ska prioriteras i nybyggnationen i Solna samt var man skulle bygga. Alliansens förslag innebär att bostadsrätter fortsatt prioriteras och även om det blev luddigt med olika besked så kunde man förstå från Signalistens styrelseordförande Magnus Nilsson (M), att det kommer att bli ca 500 hyresrätter. Bostadsförsörjningsplanen är tänkt att gälla mellan 2017 till 2023, vilket i så fall kommer att försämra ännu mer möjligheten att få en hyresrätt i Solna med tanke på att mellan 2010 till 2016 har alliansen låtit bygga totalt 144 hyresrätter enligt SCBs tabell ”Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och år . 52 hyresrätter 2010 och 92 hyresrätter 2012. Detta ska ställas i jämförelse med antalet bostadsrätter som alliansen istället byggt: 1 712 mellan 2010 och 2015. 

Rebecca Hedenstedt, ordförande Vänsterpartiet Solna och Thomas Magnusson, gruppledare i KF.

Till dagens datum räknar man att vi har 34% hyresrätter mot 66% bostadsrätter. I de 34% ingår specialbostäder som studentbostäder, vilket man egentligen inte ska räkna som hyresrätter då inte vem som helst kan ansöka om att få bo där.

Vänsterpartiet Solna stod ännu en gång i talarstolen och talade för rätten att få en bostad i Solna även när man inte vill eller inte kan köpa en bostadsrätt. Vi har varit ensamma om att kräva att det ska byggas fler hyresrätter. Gång på gång har vi lagt fram interpellationer, motioner och frågor till alliansen om denna orättvisa. Det är i KF-salen och inte i debattartiklarna man kan visa att man menar allvar med sin politik; en artikel är inte bindande, det är vad man röstar i beslutande församlingar som spelar roll. Men så denna gång fick vi sällskap av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. De lade fram ett gemensamt förslag om att 50% av bostäderna som byggs ska vara hyresrätter, vilket vi tycker är ett bra förslag. Men vi tycker inte att det räcker. Vänsterpartiet Solna tycker att vi ska ha en period där vi enbart bygger hyresrätter för att jämna ut obalansen som vi nu har och lösa bostadskrisen. På grund av vårt förslag kallade Socialdemokraternas Sara Kukka Salam kallade vårt parti för ”ytterlighetsparti”. När vi nu konstaterat att 0,084% av bostäderna som byggts mellan 2010 och 2015 är hyresrätter, tycker vi att vårt förslag är det mest sansade om man på riktigt står för rätten till bostad. Istället för att reducera andra partier till ytterlighetspartier, tror vi att vägen framåt är genom samarbeten i frågor där vi är överens.

Tyvärr blev det bifall till alliansens förslag, men vi kommer fortsättningsvis att stå för rätten till bostad, vare sig det är på torget eller i talarstolen i Kommunfullmäktige. Det är vår tur nu!

Är du intresserad av bostadsfrågor? Kontakta oss så ser vi till att du får utlopp för ditt engagemang!

Här kan du läsa mer om vårt bostadspolitiska program och här kan du läsa lokaltidningens artikel från debatten här kan du se debatten via webbTV i efterhand 

[1] https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0101__BO0101A/LghReHtypUfAr/table/tableViewLayout1/?rxid=6ad0c6d9-b21b-47ad-825d-e7b03e95d480

Hbtq-certifiera Solnas fritidsgårdar

Vänsterpartiet vill ha ett samhälle där alla känner sig lika välkomna oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Därför lägger Vänsterpartiet i Solna en motion om att hbtq-certifiera alla fritidsgårdar i Solna.

Heteronormen som råder i dagens samhälle leder till en diskriminering och uteslutning av människor som inte identifierar sig inom den normen. Olika undersökningar visar att personer med annan sexuell läggning har sämre hälsa än heterosexuella. Den psykosociala ohälsan är överrepresenterad bland homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner.

– Ungdomarna upplever osynliggörande, öppen diskriminering och kränkningar. Detta påverkar deras hälsa negativt, det måste vi politiker göra något åt, säger Thomas Magnusson gruppledare för Vänsterpartiet i Solna.

Fritiden är en oerhört viktig del av alla människors liv. Det är på fritiden som vi träffar vänner, som vi kan ägna oss åt det som verkligen intresserar oss och som vi kan ingå i sammanhang vi själva valt. Om fritidsgården, förenings- och idrottslivet inte känns som platser som inkluderar oss när vi är unga, så går vi miste om sociala sammanhang där vi kan möta vänner och få kontakter, inte bara just under den tid när detta händer, utan också längre fram i livet.

– En stark heteronorm på till exempel fritidsgårdar kan leda till att hbtq-ungdomar uppfattar miljön som fientlig. Konsekvensen blir att många håller sig borta från den miljön. En ökad kunskap om ett öppet och icke heteronormativt bemötande är därför viktigt för att alla ska känna sig välkomna, säger Rebecca Hedenstedt ordförande för Vänsterpartiet i Solna.

RFSL – Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande – erbjuder utbildning och HBTQ-certifiering med syftet att skapa en god arbetsmiljö och goda kunskaper att bemöta invånare och medarbetare på ett respektfullt sätt utifrån ett HBTQ-perspektiv. Fritidsgårdarnas personal har möjlighet att upptäcka både diskriminering och utsatthet och har därför en nyckelroll. Genom att tillgodose sina anställda med kompetensutveckling och utbildningsinsatser om hbtq-personers situation, kan kommunen spela en avgörande roll. Mycket handlar om att bryta ett normtänkande hos personalen, vad som anses som ”normalt”.

– Solna stad har sedan tidigare ett hbtq-certifierat bibliotek. Nu föreslår vi i en motion till kommunfullmäktige att man tar nästa steg och hbtq-certifiera samtliga fritidsgårdar i staden, avslutar Thomas Magnusson.

Alla som arbetar för Solna stad ska ha schysta villkor!

Bildresultat för schyssta villkorPå senaste kommunfullmäktige i måndags debatterades frågan om krav på kollektivavtal eller villkor i enlighet med kollektivavtal för de upphandlade verksamheterna i staden. Det var Vänsterpartiet som tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna ställde några frågor i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M).

Vi har länge undrat varför frågan om kollektivavtal i upphandlingar hanteras olika i de olika nämnderna. Medan omvårdnadsnämnden ställer krav på att till exempel personalen på ett privat äldreboende ska ha villkor i enlighet med kollektivavtal vägrar tekniska nämnden att ställa samma krav på de företag som anlitas för exempelvis takarbete eller dylikt. Vi tycker att alla som arbetar för staden ska ha samma villkor och trygghet på jobbet. Vi tycker inte att det ska göras skillnad på personal som är anställda av staden och personal som är anställda av leverantörer eller underleverantörer som staden anlitar.

Flera representanter från Solnas högerpartier hävdade i debatten att det är beroende på vad som upphandlas som krav ska ställas. Vad betyder det? Inom tekniska nämndens område exempelvis där det är vanligast med lönedumpning och dåliga arbetsförhållanden ställer vi inga krav och anledningen som vi har fått höra är pga. rädsla för överprövningar som kan leda till stora kostnader för staden. Men några sådana har aldrig gjorts. Vi i Vänsterpartiet menar att det behöver tas ett principbeslut som ska gälla hela kommunen. De flesta delar synen om att man inte ska kunna vinna offentliga upphandlingar genom att konkurrera med dåliga löner och dåliga villkor för de anställda. Men det gäller också att visa det i handling, inte bara ord.

I debatten hävdade högern att den rödgröna oppositionen vill ha kollektivavtal för att få fler att gå med i facket, det skulle gynna (S) som har en nära relation med LO. Vad skulle då (V) och (Mp) tjäna på det? Och vad gäller för alla andra fackförbund som inte tillhör LO? Nej, låt oss tala om vad det egentligen handlar om. Det handlar om att garantera de anställda fördelaktiga villkor gällande lön, semester, rätt till tjänstepension, försäkringar, sjuklön, föräldralön, möjlighet att påverka beslut som fattas på arbetsplatsen, trygghet vid omorganisationer och uppsägningar med mera. Därför är det kollektivavtalets villkor vi fokuserar på. Vi kan också hävda att högern tjänar på att löntagare inte organiserar sig och kräver kollektivavtal samt hänvisa till kopplingen mellan högern och svenskt näringsliv. Men vi väljer att fokusera på sakfrågan istället.

Magnus Nilsson (M) hävdade i debatten att enda anledningen till att ett företag saknar kollektivavtal är för att de som arbetar där inte vill ha kollektivavtal. Det uttalandet är ett ganska bra exempel på vilken dålig verklighetsförankring högern har. Det räcker med en snabb sökning på Google för att få bekräftat att detta inte alls stämmer. Det finns mängder med företag som vägrar att skaffa kollektivavtal trots att personalen krävt det vilket ofta leder till konflikter, blockader och tvister.

På frågan vad det kan innebära att jobba på ett företag utan kollektivavtal svarar Annika Nilsson, försäkringsexpert på IF Metall: En ung svetsare fick en tung plåtdörr över benet och skadades allvarligt. Företaget saknade kollektivavtal. Om det funnits avtal hade han kunnat få ersättning för sin inkomstförlust resten av livet. Nu fick han ingenting. Det anser Vänsterpartiet är oacceptabelt.  

I Sundsvall har kommunen bestämt sig för att kräva att de leverantörer som lämnar anbud i offentliga upphandlingar ska ha kollektivavtal. ”Om någon skulle överklaga är vi beredd att pröva frågan juridiskt. Politik handlar om att utmana för att driva utvecklingen framåt.” säger kommunstyrelsens vice ordförande. Vi önskar att de styrande i Solna kunde se på saken på samma sätt och sätta de anställdas arbetsförhållanden före företagens intressen.

Att ta bort klotter ger oss inte trygghet, inte ett dugg

Klippfalk går stolt ut i FB-gruppen Solna kommunfullmäktige och berättar att nu ska tryggheten öka vid Solna station för nu ska klottret bort. Jag känner bara: nej du Klippfalk, jag blir inte ett dugg tryggare av att klottret försvinner. Jag är trygg i ett öppet, jämlikt och solidariskt samhälle där alla månar om sina medmänniskor lika mycket, eller kanske mer, som om sig själv.

Tyvärr tycker jag inte att Solna lever upp till alla dessa kriterier. Jag tittar ut genom mitt köksfönster och undrar vad är det jag borde vara rädd för.

Huset där borta som skapat ett litet ”gated community”, med låsta grindar in till gården, vad är det de försöker hålla borta?

Jag som hålls utanför blir rädd för dessa grindar. Murar, gränser och låsta grindar är inte lösningen till ett tryggt samhälle. Lika lite som att ta bort klotter är det. Vi blir inte tryggare av att ständigt misstänkliggöra och dela upp oss i ”vi och dom”. Att segregera och hålla borta leder bara till en falsk trygghet. Visst kan det kännas tryggt och bra där inne bakom dina låsta dörrar. Men det är ju bara där tryggheten finns.

Om vi alla vill varandra väl. Om vi bevarar vårt öppna samhälle, utan låsta grindar. Om vi älskar vår nästa som oss själva. Om det är där vårt fokus ligger. Då är mycket vunnet. Då blir det ett tryggt samhälle för alla.

Och tar vi just tryggheten runt Solna station så borde även Klippfalk se att klottret är väl inte riktigt det första att ta tag i för att öka säkerheten. Rent och snyggt kanske det blir, men trygghetsskapande är det inte …

 

 

 

Linda Cighén
Sitter i Barn och Utbildningsnämnden för Vänsterpartiet

Våldet i hemmet tar inte jullov

Julen ses ofta som fridens högtid. Men precis som vid alla storhelger och långledighet ökar våldet i nära relationer under julen. Barn är hemma från skolan, vuxna är lediga från jobbet och inte sällan är även alkohol inblandat

Julen innebär inte att kvinnofrid och barnafrid infinner sig. Våldet i hemmen tar inte semester och inte heller jullov. Julen som är en så kallad familjehögtid innebär att familjerna är mer isolerade och att insynen och möjligheten att upptäcka våld därmed minskar.

Socialsekreterares arbete innebär krav på att fatta svåra beslut och finnas till för människor som av olika orsaker befinner sig i utsatta situationer. Krävande och svåra arbetsuppgifter ställer högre krav på att arbetsmiljön ska vara bra. Under 2016 upplevde 10 av 10 anställda på ungdomsenheten, enligt en undersökning som facket gjort, att arbetsbelastningen inte är rimlig, 9 av 10 upplevde att de inte har möjlighet att påverka arbetstakt samt att de inte kan leva upp till arbetsgivarens och sina egna förväntningar. Det är allvarligt.

Vänsterpartiet anser att Solna stad som arbetsgivare har ett ansvar att värna om sina anställda vars illabefinnande dessutom riskerar att gå ut över klienterna.

Bristen på socialsekreterare är nationell och Solna stads ambition om att vara en attraktiv arbetsgivare måste vara mer ambitiös än idag menar Vänsterpartiet.

Stödbehovet hos barn som far illa eller kvinnor som utsätts för våld kvarstår oberoende av personalsituationen på socialförvaltningen och oavsett om det är jul eller sommar.

Vänsterpartiet föreslår därför bland annat

• 6-timmars arbetsdag för socialsekreterare

• Anställ fler administratörer inom socialtjänsten

• Höj friskvårdsbidraget i staden

• Kompetensutveckling och handledning för socialsekreterare (inklusive vikarier)

• Fyra procent generell kompensation för pris- och löneökningar (istället för alliansens en procent)

• Anställ fler socialsekreterare

• Mer resurser till kvinnojouren

Totalt satsar Vänsterpartiet 16 mkr mer än alliansen till socialnämndens verksamheter för 2017.

Här kan du läsa mer om våra socialpolitiska frågor

Här kan du läsa vårt budgetförslag för 2017