Moderaternas beslut att vräka de nyanlända efter två år motverkar bosättningslagens huvudsyfte att underlätta integrationen. I stället tvingas Solnas nya medborgare starta om någon annanstans. Igen. Det både försvårar integrationsmöjligheterna och skjuter över Solnas ansvar på andra kommuner.

Moderaterna hävdar att de förhåller sig till ”den tvåårsgräns som är satt av staten”, men den tvåårsgräns man framhåller gäller endast den tid som en nyanländ kan motta etableringsersättning. Det finns ingen direkt koppling mellan etableringsersättningen och bosättningslagen.

Moderaterna påstår att en förändring av tvåårsgränsen är en fråga för regeringen, trots att det är det nuvarande alliansstyret som har begränsat kontrakten på modulbostäderna till två år – inte regeringen. Ingenting förbjuder Solna att erbjuda boende efter etableringsersättningens slut. Tvärtom. Av förarbetena till bosättningslagen framgår att intentionen är att kommunerna bör erbjuda de nyanlända som anvisas permanenta bostäder. Solnas nuvarande styre gör ingenting för att försöka möjliggöra detta.

Det finns flera goda exempel på kommuner som erbjuder längre boendetid. I Umeå erbjuder man lånekontrakt på fyra år, som ger de nyanlända mer tid att hitta ett fast arbete med en långsiktig inkomst.

Att bostadsbristen är en svår fråga vet Vänsterpartiet. Det vet också i allra högsta grad vi som signerar den här debattartikeln. Vi bor båda i tillfälliga boenden, eftersom moderaterna underlåtit att bygga hyresrätter i så många år.

Vi vet också att politik är vilja. Vi vill att Solnas medborgare ska få en ärlig chans. Det är därför vi vill att de nyanlända som i dag har tillfälliga hyreskontrakt ska erbjudas möjlighet till förlängning om de inte har lyckats ordna en egen bostad. Vi vill också att de på sikt ska kunna erbjudas permanenta kontrakt och att Solna tar sitt ansvar och bygger fler hyresrätter så att bostadsköerna börjar krympa.

Slutligen hävdar Moderaterna att Vänsterpartiets politik leder till utanförskap, sociala problem och otrygghet. Men det är inte vår politik som gör 268 personer hemlösa i år. Det är Moderaternas.

Sandra Lindström, tillträdande gruppledare Vänsterpartiet Solna
Erik Järvelä, ordförande Vänsterpartiet Solna

Förskolan är viktig för både barnen och föräldrarna. Där läggs grunden för barnens sociala och pedagogiska utveckling. Därför vill vi ge resurser till och arbeta för att personalen ska ges tid och möjlighet för fortbildning och kompetensutveckling. Hela samhället vinner på att vi satsar mer resurser på förskolan.

Förskolan är en ofta undanskuffad och bortglömd fråga, både i det utbildningspolitiska samtalet som i det politiska samtalet i stort. Detta är något som vi vill se en ändring på då vi anser att det är en av de viktigaste frågorna för samhället.

Vi vill börja med att säga att samtidigt som vi tycker att förskolan är en viktig fråga, eller kanske just därför, tror vi inte att topp- och detaljstyrning från politiskt håll är en bra lösning på de problem som man dagligen möter i förskolan. Istället vill vi, med ömsesidig respekt och tilltro mellan professionen och politiker, skapa goda förutsättningar för att utveckla Stockholms läns förskolor med målet att bli Sveriges bästa förskolor.

Som politiker kan vi bidra med förståelse och resurser. Med detta som utgångspunkt vill vi lyfta några perspektiv och förslag som vi tror är viktiga och som vi vill föra en diskussion kring samt ge resurser och förutsättningar för att genomföra.

Förskolan är viktig för både barnen och föräldrarna. Det är här som grunden läggs för barnens sociala och pedagogiska utveckling. Förskolan är även en förutsättning för att föräldrar ska kunna ges möjlighet att studera och arbeta, något som är viktigt för integration och jämställdhet. Andelen barn i förskoleåldern som är inskrivna på förskolan ligger på 84 procent, siffran för barn med utländsk bakgrund är enbart 78 procent. Vi vill därför ge resurser till och arbeta för att öka inskrivningsgraden av barn i förskoleåldern, främst bland barn med utländsk bakgrund.

Det råder idag stor brist på förskollärare och barnskötare i Stockholms län. Senaste statistiken från Skolverket är från 2016, då var 26 procent av de anställda inom förskolan i länet utbildade förskollärare. Fyra av tio som arbetar i förskolor i Stockholms län saknar helt utbildning för att arbeta med barn.

Enbart i Stockholms stad behövs det, enligt stadens beräkningar, rekryteras över 600 förskollärare om året för att täcka behovet. Samtidigt utbildas enbart 500 förskollärare per år i Stockholmsregionen. Denna brist leder till stora barngrupper och låg personaltäthet, något som påverkar barnens lärandemiljö och personalens arbetsmiljö.

Vi vill därför ge resurser till och arbeta för att:

• Länets kommuner går samman för att köpa platser inom uppdragsutbildning för att utbilda flera förskollärare.
• Barnskötare ska ges möjlighet att vidareutbilda sig till förskollärare på arbetstid.
• Sätta ett tak för barngruppernas storlek på 12 barn per grupp för de yngre barnen och 15 barn bland de äldre barn, och max 5 barn per anställd.
• Det ska vara minst en utbildad förskollärare per barngrupp.

Alla medarbetare inom förskolan, både förskollärare och barnskötare, måste känna att man utvecklas inom sin profession. Att ge tid för fortbildning kan vara svårt, både vad avser tid och pengar. Samtidigt är bristande kompetens hos personalen på sikt ännu dyrare.Vi vill därför ge resurser till och arbeta för att personalen ska ges tid och möjlighet för fortbildning och kompetensutveckling.

För att kunna maximera förskolepersonalens kompetens måste de utbildade få ägna sig åt det de är utbildade för att göra – att ta hand om och utbilda barnen. Då kan de inte ägna tid åt administrativa uppgifter, städa eller laga mat. Vi vill därför ge resurser till och arbeta för att mer övrig personal anställs inom förskolan.

Att satsa på förskolan och förskolepersonalen gör hela samhället till vinnare.