Etikett: Linda Cigéhn

Fyra personer som står bredvid varandra utanför KF-salen, från vänster till höger Atilla Yavuz, Linda Cigéhn, Thomas Magnusson och Sandra Lindström

Kommunfullmäktige 25/1 2021

Skrivet av den 28 januari, 2021. Postad i Nyheter, Våra politiker.

Under årets första kommunfullmäktige bestod dagordningen till största del av interpellationer och motioner vilket ledde till många och stundtals långa debatter om olika ämnen. Någon av Vänsterpartiets ledamöter var uppe och talade i så gott som alla ärenden och närvarade gjorde Sandra Lindström, Atilla Yavuz, Linda Cigéhn och Thomas Magnusson.

Först ut på kvällens dagordning var vår interpellation om skyddskläder och -utrustning i äldreomsorgen. Då den lämnades in redan i slutet av augusti förra året och besvarades skriftligt en knapp månad senare så kunde Sandra Lindström (V) konstatera att det har hänt mycket sedan dess. Sandra (V) tyckte att det var olyckligt att det inte fanns någon skyddsutrustning i lager när pandemin slog till, för även under normala förutsättningar kan det komma in smittor som det kan finnas behov att skydda sig från. Hon ställde även en följdfråga, som hon hoppades få svar på, om det kommer finnas ett lager av skyddsutrustning på stadens boenden även efter pandemin.
Samuel Klippfalk (KD) redogjorde för hur det sett ut under våren då behoven och bristen var som störst. Han sa att trots svårigheterna så fanns det alltid skyddsutrustning på stadens boenden och i hemtjänsten. Klippfalk (KD) avslutade debatten med att konstatera att stadens boenden bör ha ett större förråd av skyddsutrustning i framtiden – ”Det här funkar inte!”

Därefter skulle det kommit en interpellation från (S) gällande överbeläggningen på Ulriksdalsskolan, men då ordförande för Skolnämnden Marianne Damström Gereben (L) var frånvarande bordlades ärendet och återkommer, om inget händer, på KF den 22 februari. Lite synd att det blev såhär för det var en i allra högsta grad aktuell fråga att få svar på under pågående skolvalsperiod.

Nästa interpellation ställd till Barn- och förskolenämndens ordförande Anna Lasses (C) angående barn till föräldralediga och dess rätt till förskola. Det är en stor och komplex fråga, men inte mindre viktig för det. Att dels kunna erbjuda förskola för alla barn, även under en brinnande pandemi, samtidigt som personalen ska orka med att utföra sitt arbete med många frånvarande pedagoger. Eva Eriksson (S), som var den som ställde interpellationen, ifrågasatte varför Stockholm klarade av att bedriva barnomsorg för alla barn och undrade om det faktiskt kunde vara så att förskolan i Solna är underfinansierad. Lasses (C) svarade långt men utelämnade den springande punkten gällande utgångsläget.
Linda Cigéhn (V) lyfte att redan innan pandemin slog till så befann sig pedagogerna i en jobbig situation, med stora barngrupper och få arbetskamrater, och tyckte att Lasses var svaret skyldig, kan detta bero på en underfinansiering. Men det svarade Lasses (C) tydligt nej på, hon tycker inte alls att det beror på att barnomsorgen är underfinansierad.

Kvällens första riktiga debatt gällde (S) interpellation om deltidstjänstgöring i äldreomsorgen. Stundtals brände det till rejält och visade på tydliga skillnader mellan styrets och (S) & (V) åsikter i frågan. Sara Kukka-Salam (S) började debatten med att konstatera att Samuel Klippfalks (KD) svar att erbjuda heltid är avhängigt av antalet kunder är en avig inställning och ansåg att det snarare är avhängigt politisk vilja. Sandra Lindström (V) tackade (S) för en viktig fråga och lyfte Kukka-Salam (S) att hon förtjänstfullt förklarat vikten av heltid. Sandra (V) tyckte också att det är tråkigt att utvecklingen verkar gå åt fel håll med fler timanställda.

Den längsta debatten under kvällen var helt klart interpellationen om Överjärva gård som (SD) ställt till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M). Interpellanten Mats Fyhr (SD) började debatten med ett väl påläst inlägg som fullständigt avfärdades av Granfalk (M) med ett ickesvar. Thomas Magnusson (V) gick därefter upp och tackade (SD) för en bra interpellation och lyfte det historiska perspektivet där det från början fanns en politisk enighet kring att utveckla området Överjärva gård, men nu har det skett en glidning till där vi nu är. Thomas (V) avslutade sitt inlägg med att konstatera att Överjärva gård är förtjänt ett bättre öde än det den går till mötes nu. Sedan ramlade debatten på med många olika talare från alla partier, så det är svårt att sammanfatta på ett kortfattat sätt men vi kan konstatera att de mer progressiva partierna vill bevara Överjärva gård & ladugården medan de mer konservativa vill se en förändring av området!

Efter den ca 45 minuter långa debatten var det dags att gå in på beslutsärenden i enlighet med regelverket för då hade klockan passerat 19.00. Första ärendet då gällde redovisning av obesvarade motioner. Där fanns det inget att orda om, även om (SD) gick upp för att tacka för att motionerna besvaras snabbare nu jämfört med tidigare år.

Därefter kom det ett gäng motioner som det skulle fattas beslut kring. Först ut var (S) om att Solna stad ska ansluta sig till projektet Glokala Sverige – Agenda 2030. Sandra (V) var uppe och biföll motionen då den inte är tidsatt i sin att-sats. Svaret på motionen är visserligen positiv i sin ansats så även om den nu anses vara besvarad så får vi väl hoppas att vi inom kort ansöker om att få komma med i projektet. (S) begärde rösträkning och efter lite teknikstrul så blev röstsiffrorna 24-13 till fördel att anse motionen besvarad.

Debatten kring motionen från (S) om att inrätta en Höstfest valde vi i Vänsterpartiet att inte delta i. Men det fanns andra, främst (L) som tyckte att det var en viktig fråga att debattera.

Vår motion om en strategi för att minska ofrivillig ensamhet debatterades på ett stillsamt sätt, där Klippfalk (KD) redovisade alla bra insatser som görs inom omvårdnadsnämnden för att bryta den besvärande ensamheten för äldre inom omsorgen. Sandra (V) lyfte att vår motion såg till alla åldrar och helheten i staden, och att för att en strategi ska lyckas på ett bra sätt behöver den tydliggöra utgångspunkt, mål och delmål. Att denna fråga kräver ett helhetsgrepp för att lyckas. Linda (V) talade om stadens ungdomar som nu under pandemin har blivit extra utsatta i byggandet av sitt sociala nätverk och att även rikta sig till de yngre kan verka förebyggande för de äldre som kanske kan vara svårare att faktiskt komma åt.

Därefter diskuterades motionen från (S) angående medborgarnas frågestund i fullmäktige. De flesta som var uppe i talarstolen ansåg att det finns ett behov av att öka stadens medborgare att få ta del av och komma med inspel till det politiska arbetet som sker. Atilla Yavuz (V) tycker att det är en utmärkt idé att utreda detta för att bredda medborgardialogen vilket leder till en stärkt demokrati och ökar förtroendet för politiken.

Nästa ärende gällde vår motion om en gångbro över Ålkistan. Thomas (V) började debatten med att redogöra för historiken där han sade att så länge han har bott i Bergshamra så har behovet av en gångbro funnits. Dessutom har ett flertal motioner om detta redan lagts men ännu är ingen bro på plats. Thomas (V) önskade att KF kunde komma med ett gemensamt yttrande i frågan. Alla som var uppe i talarstolen var positiva till att det ska komma en bro på plats, men räknade upp en massa om och men. Trots detta så vann inte vår motion, och i voteringen var röstsiffrorna 33-4 till fördel att anse motionen besvarad.

Vår motion om att införa sex timmars arbetsdag på Skoga omvårdnadsboende var den debatt under kvällen där det fanns den tydligaste skiljelinjen mellan Vänsterpartiet och övriga partier som var uppe i talarstolen. Atilla (V) lyfte att det är dags att tänka nytt, efter hundra år med åtta timmars arbetsdag, för att skapa en bättre balans mellan arbetsliv och fritid. Sex timmars arbetsdag är bra för alla! Även Sandra (V) talade lyfte alla fördelar som finns med att korta arbetsdagen och att det är dags att skapa ett hållbart arbetsliv för de kommande 100 åren.

Sist ut bland motionerna var Sverigedemokraternas om införande av kommunala tjänstebostäder. Thomas (V) tyckte att motionen lyfte två viktiga perspektiv, även om han samtidigt yrkade på avslag på motionen. De två perspektiven var dels bostäder till anställda inom kommunen, vilket införandet av bostadsstiftelsen Signalisten sade sig kunna lösa. Dels att Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare och där pekade Thomas (V) på debatterna tidigare under kvällen där det har tydliggjorts vad Vänsterpartiet vill göra för att öka attraktiviteten för Solna stad som arbetsgivare.

Även om klockan var mycket och att många började vara trötta så återgick fullmäktige till den kvarvarande interpellationen för att besvara den, det var (S) som frågat om äldres möjligheter att ha digital kontakt med anhöriga. Klippfalk (KD) berättade om arbetet som görs i kommunen angående detta och därmed fanns det ingen större anledning till att debattera frågan ytterligare.

Till sist ett gäng formaliafrågor som var snabbt avklarade och sedan kunde mötet avslutas. Roligt dock med ett kommunfullmäktige med riktiga debatter där det tydliggörs skillnader, och likheter, mellan styret och oppositionen. Det var länge sedan nu på grund av pandemins alla restriktioner.

Läs mer:
Webbsändning
Dagordning

Hur fritt är skolvalet när kommunala skolor försvinner?

Skrivet av sandra den 21 januari, 2021. Postad i Debattinlägg.

Läraren Filippa Mannerheim anklagade politikerna för att ha gjort skolan till en våt dröm för riskkapitalbolag. Nu vill vi, som kommunpolitiker i sex kommuner i Stockholmsområdet, ge vår bild av situationen i storstadsregionen.

Debatten om friskolorna har blossat upp igen. Läraren Filippa Mannerheim skrev i november ett öppet brev till Sveriges riksdagspolitiker. Politikerna anklagas för att ha gjort skolan till en ”våt dröm för riskkapitalbolag”. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar och skolpolitiske talesperson Daniel Riazat gav Mannerheim rätt i en replik. Vi vill nu, som kommunpolitiker i sex kommuner i Stockholmsområdet, ge vår bild av situationen.

När marknaden släpps fri i skolans värld drabbar det våra skolelever hårt. I Solna gick det blågröna styret nyligen ut med att mellan- och högstadiet på Skytteholmsskolan ska avvecklas från och med nästa höst. Detta trots att man våren 2019 antog en skolförsörjningsplan som slog fast att behovet av skolplatser i centrala Solna kommer att öka. Eleverna hänvisas till överfulla kommunala skolor – eller Internationella Engelska skolan (IES) som etablerar sig samtidigt som de högre årskurserna på Skytteholm avvecklas.

Värmdös blågröna styre vill lägga ner nyrenoverade Munkmoraskolan med motiveringen att elevunderlaget sviktar när många åker till friskolor i andra kommuner. Att nedläggningen sammanfaller med etableringen av IES framställs som ett sammanträffande. Värmdö kommun ger dessutom fristående skolor ett startbidrag på 5 miljoner kronor.

I Upplands Väsby privatiserade Alliansen hälften av skolorna mellan 2006 och 2014. I samband med att IES etablerade sig i augusti i år tappade en kommunal skola 200 elever och hamnade i akut ekonomisk kris. IES etablering har även lett till att det moderatledda minoritetsstyret skjutit fram byggstarten av en kommunal skola.

Den kommunala Fisksätraskolan i Nacka lades ner våren 2019. Nacka-alliansen lade ner skolan trots att Fisksätraborna ville ha den kvar. Fastigheten såldes till ett privat bostadsbolag, som kommer att renovera och hyra ut den till Viktor Rydbergsstiftelsen för friskoleverksamhet.

I Huddinge har förvaltningen, på uppdrag av grundskolenämnden, tagit fram en manual för hur styret kan göra för att stänga skolor som inte håller budget. I Botkyrka har förvaltningen istället varnat för att etableringen av friskolor leder till att de kommunala skolorna får mindre resurser.

I alla våra kommuner blir marknaden och skolan allt mer sammanflätad. Det är tvära kast och motsägelsefulla besked. Borgerliga politiker pratar gärna om det fria skolvalet. Men hur fritt blir det när de kommunala alternativen försvinner? Vad händer med de barn vars föräldrar aktivt valt en kommunal skola?

I Solna har tusentals medborgare skrivit på protestlistor mot nedläggningen. Likaså i Värmdö, där ett föräldranätverk har startat för att få bättre dialog med skolpolitikerna. En majoritet av svenska folket är emot vinstuttag i välfärden.

Som vänsterpartister jobbar vi för att stoppa att våra skattepengar blir till vinst för privata aktörer, men debatten om skolan har ytterligare en dimension. Om man vill värna ett fritt skolval så borde de kommunala och privata skolorna verka på lika villkor. Exemplen från våra kommuner visar att så inte är fallet. Friskolorna växer på bekostnad av de kommunala. Segregationen ökar när friskolorna drar till sig de socioekonomiskt starkaste eleverna medan de kommunala skolorna ska erbjuda alla en plats.
Drömmen om den jämlika skolan krossas framför våra ögon.

Vi vägrar acceptera att borgerliga politiker lägger ner våra gemensamma, fungerande skolor innan friskolorna ens har öppnat. Det är dags för kommunerna att ta tillbaka taktpinnen från kapitalet!

Sandra Lindström, oppositionsråd i Solna (V)

Linda Cigéhn, vice gruppledare och ledamot i skolnämnden i Solna (V)

Anders Rosén, gruppledare i Upplands Väsby (V)

Mats Einarsson, gruppledare i Botkyrka (V)

Bekir Uzunel, ledamot i utbildningsnämnden i Botkyrka (V)

Lisa Rasmussen, gruppledare i Nacka (V)

Nujin Alacabek, oppositionsråd i Huddinge (V)

Bertil Krakenberger, ersättare i utbildningsnämnden i Värmdö (V)

Publicerad i Dagens Arena 19/12 2020.

Kommunfullmäktige 26/10 2020

Skrivet av den 27 oktober, 2020. Postad i Nyheter, Nyheter, Våra politiker.

Vänsterpartiet var som vanligt mycket aktiva på senaste fullmäktige 26 oktober. Linda Cigéhn, Thomas Magnusson, Sandra Lindström och Atilla Yavuz tjänstgjorde. Vi ställde en enkel fråga och fick svar på en interpellation samt en motion. Dessutom debatterades stadens delårsrapport och det nya byggprojektet med bostäder på Solna centrums parkeringsdäck.

Vi ställde en enkel fråga till omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk (KD) om utredningen av äldreboendet Berga. I våras härjade covid-19 på boendet och närmare en tredjedel av alla boende avled inom loppet av ett par månader. Flera i personalen var smittade och många vittnade om att basala vårdrutiner inte följdes. Som en följd av detta har Åklagarmyndigheten inlett en förundersökning om arbetsmiljöbrott omfattande vållande till kroppsskada eller sjukdom samt framkallande av fara för annan. Solna stad har dessutom inlett en egen utredning som genomförs av FOU nu.

Ledamöterna i Kommunala pensionärsrådet fick 15/10 reda på att utredningen ännu inte är färdigställd, trots att staden meddelade i maj att utredningen beräknades vara klar i oktober.

Om utredningen visar att stora brister råder på Berga är det viktigt att detta framkommer så snart som möjligt. Resultaten skulle även kunna visa på viktiga budgetprioriteringar som behöver göras. Därför anser Vänsterpartiet att det vore bra om utredningen blev klar i god tid innan budgetfullmäktige, som först var tänkt. Vi frågade därför Klippfalk (KD) om huruvida Solna stads utredning kommer vara klar innan stadens verksamhetsplan och budget klubbas i november. Svaret blev dessvärre nej, vilket vi beklagar och ser som en stor brist.

Klippfalk (KD) lyfte att det är klokt att staden valt att göra en extern granskning och att utförarna av den har valt att presentera den i samband med Åklagarmyndighetens förundersökning. Vi håller givetvis med om att det är bra att granskningen görs, men samtidigt känns det olustigt att det inte finns någon som helst lärdom att ta med sig inför budgetarbetet, vilket Thomas Magnusson (V) klokt slog fast från talarstolen.

Skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben (L) svarade på vår interpellation om det minskade antalet rektorer i stadens grundskolor. I dagsläget har Solna 5 rektorer på 9 grundskolor vilket oroar oss i Vänsterpartiet. Istället har rektorerna fått möjlighet att delegera mer till biträdande rektorer. Sandra (V) konstaterade att man istället för att nyrekrytera har valt att ge rektorerna ansvar för fler skolor. Om rektorerna får tillräckligt med stöd och det finns en välfungerande administration så kan det finnas goda samarbetsvinster. Det vi vänder oss emot är att beslutet att minska antalet rektorer har skett utan att nämnden har fått vara med i diskussionen och att en riskanalys av beslutet saknas.

Marianne Damström Gereben (L) å sin sida lyfte att frågan visst varit uppe i skolnämnden. Linda Cigéhn (V) påpekade att även om frågan om rektorsorganisationen varit uppe i nämnden så har det inte fattats något beslut om 5 rektorer på 9 skolor. Eva Eriksson (S), gick upp och instämde. ”Nämnden har snarare ställts inför fullbordade faktum”, beskrev Eva som också sitter i skolnämnden.

När stadens delårsrapport per augusti 2020 diskuterades lyfte Victoria Johansson (MP) arbetet med den nya klimatstrategin. Stadsledningsförvaltningen har nu tagit fram delmål och nyckeltal att mäta mot. Vi välkomnar detta, då vi tidigt i arbetet med strategin påpekade att det saknades konkreta mål och sätt att mäta måluppfyllelsen. Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) lyfte i sitt anförande att det går ekonomiskt bra för staden trots pandemin. Magnus Nilsson (M), ordförande i Signalisten, informerade om att man varit beredd på att hyresgästerna skulle kunna hamna i ekonomisk knipa i samband med pandemin. Signalisten skulle vara ”mycket generösa” om någon av hyresgästerna och fick svårt med hyran. Det är givetvis glädjande att det inte har behövt tillämpas.

Därefter diskuterades exploateringsavtal och detaljplan för kvarteret Banken, det vill säga bostäderna och affärslokalerna som föreslås byggas på Solna centrums parkering. Vänsterpartiet är positiva till att det byggs bostäder här, eftersom marken redan är hårdgjort. Däremot kan vi inte godkänna exploateringsavtalet eller detaljplanen eftersom tillgängligheten för såväl rullstolsburna som cyklister är alldeles för dålig. Vi vill dessutom att mer görs för att säkra grönytor i området. Vidare hade Vänsterpartiet önskat att samtliga bostäder skulle upplåtas som hyresrätt för att uppnå mer balans i bostadsutbudet i Solna. Därför yrkade vi på återremiss av både exploateringsavtal och detaljplan. När kommunfullmäktige beslutade att godkänna dem reserverade vi oss mot besluten.

Atilla Yavuz (V) gick sedan upp i talarstolen och höll ett fint anförande om vår motion att göra Solna till en fristadsstad genom att gå med i ICORN. Det fria ordet hotas, och Vänsterpartiets förslag handlar inte om att rädda hela världen eller bedriva utrikespolitik – det handlar om att rädda en konstnär från en farlig situation. Detta skulle dessutom vara ett konkret bidrag till Solnas kulturella utveckling och kreativitet. Vi vill att Solna står upp för de konstnärer som hotas av förföljelse på grund av sitt arbete.

Peter Edholm (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, menade att medlemsskapet i ICORN-nätverket vore något gott och fint, men att det vore ”avigt” av en enskild kommun att ta detta ansvar. Han fortsatte sedan med att läsa upp några paragrafer ur kommunallagen, som för att visa på att det inte skulle vara förenligt med gällande lagar. Thomas Magnusson (V) bemötte detta genom att påpeka att det redan har prövats i kammarrätten efter att Moderaterna i Gävle överklagade ett beslut om att bli fristadsstad. Det finns inga lagliga hinder och kommunen kan om man vill. Vänsterpartiet beklagar majoritetens ovilja att berika Solnas kulturliv.

Läs mer:
Webbsändning
Dagordning

Schemaläggning löser inte problemen med överfull skola

Skrivet av den 1 september, 2020. Postad i Debattinlägg.

När Ulriksdalsskolans elever började höstterminen var det i en än mer överfull skola än tidigare. Under sommaren har skolan byggts om för att ge plats åt ytterligare två förskoleklasser.

När planerna på ytterligare två klasser presenterades i våras gjorde fackförbunden en anmälan till Arbetsmiljöverket. Den riskbedömning som därefter gjordes visade på 12 allvarliga brister som akut behövde åtgärdas. Bland annat den underdimensionerade ventilationen som lett till att det i vissa klassrum varit över 30 grader, och den trånga matsalen som nu blir än mer överfull. Grupprum har byggts om till klassrum vilket kommer att leda till minskad möjlighet till särskilt stöd. Samtidigt innebär fler elever att det blir ökad trängsel i korridorerna vilket riskerar att leda till ökade konflikter. Dessutom blir risken för smittspridning större.

Många av problemen, såsom den överfulla idrottssalen och brister på raster för elever och lärare, ska lösas genom ”prioriteringar i schemaläggningen”. Det är det blågröna styrets ansvar att se till att skolan har förutsättningarna för att klara sitt uppdrag. Genom att godkänna ett överintag på en redan full skola lämpar styret över ansvaret på rektorn att lösa bristen på skolplatser som deras politik har skapat. Det är att svika såväl skolans ledning som elever.

Medan Ulriksdalsskolan kämpar för att rymma fler elever arbetar det blågröna styret vidare med att lägga ner Bergshamraskolans högstadium nästa år med motiveringen att det inte finns tillräckligt många elever i norra Solna. De cirka 100 berörda Bergshamraeleverna lovas istället en plats på den överfulla Ulriksdalskolan. Ingen schemaläggning i världen kan lösa den ekvationen.

Linda Cigéhn, ledamot i skolnämnden (V)
Malin Englund, ersättare i skolnämnden (V)

I Vänsterpartiets Solna finns utrymme för lek

Skrivet av den 10 juni, 2020. Postad i Blogg.

Då ärendet gällande lekplatser till kvällens tekniska nämnd har väckt starka reaktioner känner vi att det är på plats med ett förtydligande av vår, och Vänsterpartiet Solnas, hållning i frågan. Vi förstår den oro som uppstått, men ser också att mycket av oron har sin del i missuppfattning av ärendet. Det rör sig om en gradvis utfasning av lekutrustning i åtta av stadens 46 lekplatser och ingen rivning av någon lekplats kommer att ske inom en snar framtid. Vi har säkerställt detta med både förvaltning och ordförande för tekniska nämnden.

I den bästa världar skulle vi inte ens behöva befinna oss här, men nu är ju så inte fallet och då gäller det att se till hur läget nu är. Politik är inte alltid bara visioner utan behöver ibland vara väldigt pragmatisk. Solna har en god tillgång till lekplatser, både allmänna och lekplatser som sköts av till exempel hyresvärdar och företag. Även efter att dessa åtta lekplatser försvunnit så kommer så gott som alla Solnas barn ha en lekplats inom 300 meter från sitt hem.

Tyvärr så är de många av stadens lekplatser sorgligt eftersatta vilket är en del av skälen till att vi befinner oss där vi är nu. Att då, som förslaget lyder, fokusera på något färre lekplatser för att skapa ett större lekvärde och hålla dem i bättre skick är en hållning som vi delar. Samtidigt känner vi en oro för vad som kommer att hända med platserna där lekutrustningen försvinner. Atilla lyfter oron i yttrandet till kvällens tekniska nämnd, och vi hoppas att vi kommer att få vara med och påverka där vi kan.

För även om nu själva lekparken med dess lekutrustning kommer att försvinna när den blivit uttjänt och ej ersättas med ny, så är ju platsen kvar och här har vi många olika idéer om vad som kan ersätta en lekplats. Det kan bli en park för rekreation och stadsodling, en kuperad yta som utmanar den växande kroppen hos barn eller en bollplan. För ytor för lek behövs verkligen i Solna, men att den måste innehålla lekutrustning ser vi inte som avgörande i det här läget.

I Vänsterpartiets Solna hade vi gjort en annan prioritering och lyssnat mer på stadens invånare och behov men i dagsläget måste vi förhålla oss till de blågrönas budget. Hade vår investeringsbudget fått gälla hade det funnits 5 miljoner avsatta till utemiljö och lekplatser vilket är 2 miljoner mer än styret har lagt på den posten. Vi vill se ett annat läge efter nästa val så att Vänsterpartiets satsningar blir verklighet.