På distriktsårskonferensen 27-28 mars 2021 samlades ombud från hela Storstockholmsdistriktet digitalt. Politiska strategier för de kommande två åren avhandlades och en ny distriktsstyrelse (DS) valdes. Solna har nu två representanter i DS – Daniel Pérez Wenger och Sandra Lindström. Vi har intervjuat dem för att ni ska få lära känna dem bättre! Här är samtalet med Sandra. Daniels intervju hittar du här.
Grattis! Hur känns det att bli invald i distriktsstyrelsen?
Superkul! Jag är väldigt tacksam för förtroendet för listan över nominerade var lång och urstark – men jag knep den sista ersättarplatsen i distriktsstyrelsen! Jag är också extra glad över att sitta i en styrelse med så många kamrater jag har stor respekt för, och resten ser jag fram emot att lära känna. Nu ska vi arbeta tillsammans de kommande två åren för att stärka distriktet och vinna valet!
Du är ju kommunalråd och oppositionsledare för Vänsterpartiet Solna. Vad kommer skillnaden mellan det kommunala och regionala arbetet vara, tror du? Finns det likheter?
Jag tror att mina uppdrag kommer berika varandra. Den stora skillnaden är ju att jag arbetar mycket parlamentariskt i Solna och skriver en massa motioner och initiativ för att driva vår politik i fullmäktige framåt. I distriktsstyrelsen kommer jag istället fokusera mer på den interna organisationen, utåtriktade kampanjer och hur vi bäst stöttar våra olika partiföreningar. Att jag har med mig den parlamentarisk erfarenheten ser jag som en stor styrka i arbetet i DS – jag vet ju mycket om vilka utmaningar våra kommunpolitiker stöter på. Den stora likheten är att de kommande åren kommer handla mycket om hur vi vinner valet 2022!
Vad tycker du är Vänsterpartiets viktigaste fråga på regional nivå?
Sjukvården. Moderaternas besparingar på Karolinskas personal och på SÖS förlossningsvård – samtidigt som regionen går flera miljarder i överskott – är ett haveri som vi måste stoppa. Vad gäller det interna arbetet i distriktet ser jag ett behov av att ge mer utbildningar och stöd till ledare i partiet då deras sätt att leda påverkar hela partiföreningen.
Åter till det lokala. Du bor ju i Hagalund, vad är det bästa med din stadsdel?
I Hagalund finns en väldigt stark anda, en kärlek för stadsdelen, som är väldigt fin. Jag som joggar och promenerar mycket uppskattar också hur nära vi har till Råstasjön och Hagaparken, och min hund är extremt glad över att det finns en hundrastgård i Hagalund. Dagarna som himlen är blå tycker jag också det är fantastiskt vackert hur Blåkulla smälter in i himlen.
Finns det något du vill förbättra?
Det finns mycket att göra runt Hagalunds centrum. Sedan branden har torget aldrig riktigt fått bli den självklara öppna knytpunkt den skulle kunna vara med ett levande torg, restauranger och butiker. Att satsa mer på skolan, mer fritidsaktiviteter i området och att få bukt med drogförsäljningen är också otroligt viktiga insatser för att öka tryggheten i Hagalund.
Tack! Till sist, berätta om något du ser fram emot under 2021.
Jag längtar verkligen efter att komma igång med valrörelsen! Och privat ser jag fram emot att göra en längre vandring med familjen och hunden i sommar, gärna i något fjällområde.
På distriktsårskonferensen 27-28 mars 2021 samlades ombud från hela Storstockholmsdistriktet digitalt. Politiska strategier för de kommande två åren avhandlades och en ny distriktsstyrelse (DS) valdes. Solna har nu två representanter i DS – Daniel Pérez Wenger och Sandra Lindström. Vi har intervjuat dem för att ni ska få lära känna dem bättre! Här är samtalet med Daniel.
Grattis! Hur känns det att bli invald i distriksstyrelsen?
Tack! Det känns verkligen som en stor ära och jag är verkligen tacksam och peppad på att sätta igång med styrelsearbetet.
Du har ju tidigare varit ordförande för Vänsterpartiet Solna och är engagerad i partiföreningen. Vad tar du med dig därifrån till DS?
Vikten av att bygga stark sammanhållning för att sen ge det politiska arbetet så stor möjlighet som möjligt att blomstra.
Vad tycker du är Vänsterpartiets viktigaste fråga på regional nivå?
Svårt att säga en enda fråga. Mitt svar får bli att det viktigaste vi måste börja jobba med redan nu är att lägga grunden för ett maktskifte i regionen 2022. Det skulle göra livet säkrare och bättre för så många människor.
Åter till det lokala. Du bor ju i Bergshamra – vad är det bästa med din stadsdel?
Närheten till staden och till naturen – skogen och vikarna.
Finns det något du vill förbättra?
Just nu kämpar vi här i mitt grannskap mot chockhöjda hyror som bostadsstiftelsen Signalisten villl införa. Så att öka medborgarnas inflytande är en viktig del i den kampen.
Tack! Till sist – Berätta om något du ser fram emot under 2021.
Ser fram emot att Solnas, tillika Stockholms, stolthet AIK vinner SM-guld i i herr- och damallsvenskan 🙂
Årets andra kommunfullmäktige präglades av ett flertal enkla frågor ställda av Socialdemokraterna, en interpellationsdebatt som avslutades med en debatt om debatten och oväntat stöd till hyresrätten från majoriteten. Vänsterpartiet Solna representerades under kvällen av Sandra Lindström, Linda Cigéhn, Tove Pehrsson och Thomas Magnusson.
Kvällen började med fyra enkla frågor från Socialdemokraterna. Då det bara är frågeställaren och den som svarar som får vara uppe i talarstolen i enkla frågor så blir det ingen direkt debatt. Ämnena som togs upp var dock viktiga och värda att nämnas lite kort trots att vi inte var med i själva debatten.
Först ut var en fråga om varför lokala föreningar inte fått vara delaktiga inför upprustningen av Bergshamra IP, ställd till KFN ordförande Peter Edholm (L). Först så erkänner Edholm att så var fallet, men sedan så tyckte han att det gör ju inget för nu får de ju vara med. Frågeställaren Faradj Koliev (S) påpekade att det är ju bättre att fråga de som mest nyttjar Bergshamra IP om var de ser de största behoven av upprustning innan arbetet sätter igång, att nu när det väl arbetet satt igång är det försent att fråga detta.
Kvällens andra fråga rörde också upprustning men nu Råsunda skola och var ställd till TN ordförande Magnus Persson (C) och gällde varför ingen konsekvensanalys gjorts innan renoveringsarbetet satt igång. Persson hävdade att det hade man visst gjort, och rabblade upp en massa saker som tagits hänsyn till. Gott så, men vi var nog många som kände att det är fortfarande helt galet att stressrenovera en över hundra år gammal byggnad på det här sättet samtidigt som undervisning pågår i byggnaden.
Tredje och fjärde enkla frågan var ställd till SKN ordförande Marianne Damström Gereben (L) och rörde hur säkert en flytt av elever till andra skolor är ur pandemisynpunkt och kort och gott; vad kostar en tom skolplats. Damström Gereben gled undan från svaret på första frågan och hävdade att det vore förmätet av henne att hävda att något var riskfritt utifrån en pandemisynpunkt, fast det är ju ett ganska fegt sätt att försvara ett dåligt beslut. På den andra frågan så fick vi trots allt ett tydligt besked om att de tomma skolplatserna kostar 35 miljoner, vilket vi ser framemot att nu de kommer skolorna till del efter nedläggningarna!
Första frågan där vi i Vänsterpartiet var uppe i talarstolen gällde en interpellation om överbeläggningen på Ulriksdalsskolan. Den ställdes av Peter Rangwe (S) redan i augusti 2020 och besvarades skriftligt av Marianne Damström Gereben (L) i mitten av september 2020 så vi kunde alla konstatera att det har hänt saker sedan dess. Linda Cigéhn (V) gjorde en tillbakablick utifrån sitt perspektiv för att sedan lyfta att hon inte förstår logiken i att anse att det går alldeles utmärkt att använda sig att lediga lokaler på andra skolor, men att det inte behövs för att skolan löser det med schemaläggning, för att några månader senare välja att hyra dyra kontorslokaler för att klara den ”puckel” av stora elevgrupper som ska genom skolan. Linda avslutade sitt inlägg med att för henne finns det en enklare lösning: Behåll högstadiet på Bergshamraskolan, satsa på Solnas kommunala skolor och sluta behandla solnaeleverna som brickor i ett spel.
Även Thomas Magnusson (V) var uppe och talade utifrån ett historiskt perspektiv då han var med inför bygget av Ulriksdalsskolan och mindes hur debatten då gick. Ett perspektiv som belyste kortsiktigheten i den förda skolpolitiken i Solna. Det fick Arion Chryssafis (M) att vakna till liv och vilja debattera hur det får debatteras i KF. Det blir så tydligt att moderaterna fullständigt saknar argument för sin egen politik, så istället för att försvara den väljer de att lyfta formfrågor.
Därefter gick KF över till beslutsärenden där de två första frågorna inte debatterades särskilt. Men när det kom till exploateringsavtalet Hagalund 4:10 så var vi väldigt aktiva. Sandra Lindström (V) talande om att vi välkomnar fler bostäder i Solna och att platsen för byggnationen trots allt är helt okej, men att det skulle vara hyresrätter istället och yrkade på att avtalet skulle omförhandlas till upplåtelseformen hyresrätter för bostäderna. Linda Cigéhn (V) var uppe och talade om förskolan, att det är bättre att bygga på fd Sjötungans tomt än i trånga bostadskvarter, men att förslaget innebär en alltför stor förskola för att kunna uppnå Boverkets riktlinjer om 40 kvm friyta per barn. Dessutom lyfte Linda att vi är starkt kritiska till att privata aktörer äger och hyr ut offentliga lokaler till staden. Tove Pehrsson (V) talade om grönytefaktorn som vi vill ska vara minst 0,6. I just det här fallet är det extra viktigt då det faktiskt finns behov av att ersätta den natur, som nu försvinner, på ett bra sätt. Tove ifrågasatte hur långt man kommer med de 250 000 kronor som Nordr ska bidra med till kompensationsåtgärder.
Tove gick även upp under detaljplanen och pratade mer om dessa kompensationsåtgärder som ska göras. Avslutade sitt inlägg med en rolig tvist om att eftersom moderaterna talat sig varma om att hyra lokaler så borde de även vara för hyresrätter i större utsträckning. Något som till och med moderaterna drog på smilbanden åt!
Två viktiga ärenden avslutade punkten beslutsärenden, det gällde att kunna hålla kommunfullmäktiges möten digitalt och då krävdes dels en revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning, dels fastställande av rutiner för deltagande på distans. De skapade ingen debatt då hela KF är eniga om att detta måste komma på plats nu.
Även en motion lämnades in av oss. En principiellt viktig fråga för oss så alla KF-ledamöter undertecknade motionen som handlar om medlemskap i Klimatkommunerna.
Under årets första kommunfullmäktige bestod dagordningen till största del av interpellationer och motioner vilket ledde till många och stundtals långa debatter om olika ämnen. Någon av Vänsterpartiets ledamöter var uppe och talade i så gott som alla ärenden och närvarade gjorde Sandra Lindström, Atilla Yavuz, Linda Cigéhn och Thomas Magnusson.
Först ut på kvällens dagordning var vår interpellation om skyddskläder och -utrustning i äldreomsorgen. Då den lämnades in redan i slutet av augusti förra året och besvarades skriftligt en knapp månad senare så kunde Sandra Lindström (V) konstatera att det har hänt mycket sedan dess. Sandra (V) tyckte att det var olyckligt att det inte fanns någon skyddsutrustning i lager när pandemin slog till, för även under normala förutsättningar kan det komma in smittor som det kan finnas behov att skydda sig från. Hon ställde även en följdfråga, som hon hoppades få svar på, om det kommer finnas ett lager av skyddsutrustning på stadens boenden även efter pandemin.
Samuel Klippfalk (KD) redogjorde för hur det sett ut under våren då behoven och bristen var som störst. Han sa att trots svårigheterna så fanns det alltid skyddsutrustning på stadens boenden och i hemtjänsten. Klippfalk (KD) avslutade debatten med att konstatera att stadens boenden bör ha ett större förråd av skyddsutrustning i framtiden – ”Det här funkar inte!”
Sandra i talarstolen
Därefter skulle det kommit en interpellation från (S) gällande överbeläggningen på Ulriksdalsskolan, men då ordförande för Skolnämnden Marianne Damström Gereben (L) var frånvarande bordlades ärendet och återkommer, om inget händer, på KF den 22 februari. Lite synd att det blev såhär för det var en i allra högsta grad aktuell fråga att få svar på under pågående skolvalsperiod.
Nästa interpellation ställd till Barn- och förskolenämndens ordförande Anna Lasses (C) angående barn till föräldralediga och dess rätt till förskola. Det är en stor och komplex fråga, men inte mindre viktig för det. Att dels kunna erbjuda förskola för alla barn, även under en brinnande pandemi, samtidigt som personalen ska orka med att utföra sitt arbete med många frånvarande pedagoger. Eva Eriksson (S), som var den som ställde interpellationen, ifrågasatte varför Stockholm klarade av att bedriva barnomsorg för alla barn och undrade om det faktiskt kunde vara så att förskolan i Solna är underfinansierad. Lasses (C) svarade långt men utelämnade den springande punkten gällande utgångsläget.
Linda Cigéhn (V) lyfte att redan innan pandemin slog till så befann sig pedagogerna i en jobbig situation, med stora barngrupper och få arbetskamrater, och tyckte att Lasses var svaret skyldig, kan detta bero på en underfinansiering. Men det svarade Lasses (C) tydligt nej på, hon tycker inte alls att det beror på att barnomsorgen är underfinansierad.
Linda i talarstolen
Kvällens första riktiga debatt gällde (S) interpellation om deltidstjänstgöring i äldreomsorgen. Stundtals brände det till rejält och visade på tydliga skillnader mellan styrets och (S) & (V) åsikter i frågan. Sara Kukka-Salam (S) började debatten med att konstatera att Samuel Klippfalks (KD) svar att erbjuda heltid är avhängigt av antalet kunder är en avig inställning och ansåg att det snarare är avhängigt politisk vilja. Sandra Lindström (V) tackade (S) för en viktig fråga och lyfte Kukka-Salam (S) att hon förtjänstfullt förklarat vikten av heltid. Sandra (V) tyckte också att det är tråkigt att utvecklingen verkar gå åt fel håll med fler timanställda.
Den längsta debatten under kvällen var helt klart interpellationen om Överjärva gård som (SD) ställt till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M). Interpellanten Mats Fyhr (SD) började debatten med ett väl påläst inlägg som fullständigt avfärdades av Granfalk (M) med ett ickesvar. Thomas Magnusson (V) gick därefter upp och tackade (SD) för en bra interpellation och lyfte det historiska perspektivet där det från början fanns en politisk enighet kring att utveckla området Överjärva gård, men nu har det skett en glidning till där vi nu är. Thomas (V) avslutade sitt inlägg med att konstatera att Överjärva gård är förtjänt ett bättre öde än det den går till mötes nu. Sedan ramlade debatten på med många olika talare från alla partier, så det är svårt att sammanfatta på ett kortfattat sätt men vi kan konstatera att de mer progressiva partierna vill bevara Överjärva gård & ladugården medan de mer konservativa vill se en förändring av området!
Thomas i talarstolen
Efter den ca 45 minuter långa debatten var det dags att gå in på beslutsärenden i enlighet med regelverket för då hade klockan passerat 19.00. Första ärendet då gällde redovisning av obesvarade motioner. Där fanns det inget att orda om, även om (SD) gick upp för att tacka för att motionerna besvaras snabbare nu jämfört med tidigare år.
Därefter kom det ett gäng motioner som det skulle fattas beslut kring. Först ut var (S) om att Solna stad ska ansluta sig till projektet Glokala Sverige – Agenda 2030. Sandra (V) var uppe och biföll motionen då den inte är tidsatt i sin att-sats. Svaret på motionen är visserligen positiv i sin ansats så även om den nu anses vara besvarad så får vi väl hoppas att vi inom kort ansöker om att få komma med i projektet. (S) begärde rösträkning och efter lite teknikstrul så blev röstsiffrorna 24-13 till fördel att anse motionen besvarad.
Debatten kring motionen från (S) om att inrätta en Höstfest valde vi i Vänsterpartiet att inte delta i. Men det fanns andra, främst (L) som tyckte att det var en viktig fråga att debattera.
Vår motion om en strategi för att minska ofrivillig ensamhet debatterades på ett stillsamt sätt, där Klippfalk (KD) redovisade alla bra insatser som görs inom omvårdnadsnämnden för att bryta den besvärande ensamheten för äldre inom omsorgen. Sandra (V) lyfte att vår motion såg till alla åldrar och helheten i staden, och att för att en strategi ska lyckas på ett bra sätt behöver den tydliggöra utgångspunkt, mål och delmål. Att denna fråga kräver ett helhetsgrepp för att lyckas. Linda (V) talade om stadens ungdomar som nu under pandemin har blivit extra utsatta i byggandet av sitt sociala nätverk och att även rikta sig till de yngre kan verka förebyggande för de äldre som kanske kan vara svårare att faktiskt komma åt.
Därefter diskuterades motionen från (S) angående medborgarnas frågestund i fullmäktige. De flesta som var uppe i talarstolen ansåg att det finns ett behov av att öka stadens medborgare att få ta del av och komma med inspel till det politiska arbetet som sker. Atilla Yavuz (V) tycker att det är en utmärkt idé att utreda detta för att bredda medborgardialogen vilket leder till en stärkt demokrati och ökar förtroendet för politiken.
Atilla i talarstolen
Nästa ärende gällde vår motion om en gångbro över Ålkistan. Thomas (V) började debatten med att redogöra för historiken där han sade att så länge han har bott i Bergshamra så har behovet av en gångbro funnits. Dessutom har ett flertal motioner om detta redan lagts men ännu är ingen bro på plats. Thomas (V) önskade att KF kunde komma med ett gemensamt yttrande i frågan. Alla som var uppe i talarstolen var positiva till att det ska komma en bro på plats, men räknade upp en massa om och men. Trots detta så vann inte vår motion, och i voteringen var röstsiffrorna 33-4 till fördel att anse motionen besvarad.
Vår motion om att införa sex timmars arbetsdag på Skoga omvårdnadsboende var den debatt under kvällen där det fanns den tydligaste skiljelinjen mellan Vänsterpartiet och övriga partier som var uppe i talarstolen. Atilla (V) lyfte att det är dags att tänka nytt, efter hundra år med åtta timmars arbetsdag, för att skapa en bättre balans mellan arbetsliv och fritid. Sex timmars arbetsdag är bra för alla! Även Sandra (V) talade lyfte alla fördelar som finns med att korta arbetsdagen och att det är dags att skapa ett hållbart arbetsliv för de kommande 100 åren.
Sist ut bland motionerna var Sverigedemokraternas om införande av kommunala tjänstebostäder. Thomas (V) tyckte att motionen lyfte två viktiga perspektiv, även om han samtidigt yrkade på avslag på motionen. De två perspektiven var dels bostäder till anställda inom kommunen, vilket införandet av bostadsstiftelsen Signalisten sade sig kunna lösa. Dels att Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare och där pekade Thomas (V) på debatterna tidigare under kvällen där det har tydliggjorts vad Vänsterpartiet vill göra för att öka attraktiviteten för Solna stad som arbetsgivare.
Även om klockan var mycket och att många började vara trötta så återgick fullmäktige till den kvarvarande interpellationen för att besvara den, det var (S) som frågat om äldres möjligheter att ha digital kontakt med anhöriga. Klippfalk (KD) berättade om arbetet som görs i kommunen angående detta och därmed fanns det ingen större anledning till att debattera frågan ytterligare.
Till sist ett gäng formaliafrågor som var snabbt avklarade och sedan kunde mötet avslutas. Roligt dock med ett kommunfullmäktige med riktiga debatter där det tydliggörs skillnader, och likheter, mellan styret och oppositionen. Det var länge sedan nu på grund av pandemins alla restriktioner.
Vänsterpartiet var som vanligt mycket aktiva på senaste fullmäktige 26 oktober. Linda Cigéhn, Thomas Magnusson, Sandra Lindström och Atilla Yavuz tjänstgjorde. Vi ställde en enkel fråga och fick svar på en interpellation samt en motion. Dessutom debatterades stadens delårsrapport och det nya byggprojektet med bostäder på Solna centrums parkeringsdäck.
Vi ställde en enkel fråga till omvårdnadsnämndens ordförande Samuel Klippfalk (KD) om utredningen av äldreboendet Berga. I våras härjade covid-19 på boendet och närmare en tredjedel av alla boende avled inom loppet av ett par månader. Flera i personalen var smittade och många vittnade om att basala vårdrutiner inte följdes. Som en följd av detta har Åklagarmyndigheten inlett en förundersökning om arbetsmiljöbrott omfattande vållande till kroppsskada eller sjukdom samt framkallande av fara för annan. Solna stad har dessutom inlett en egen utredning som genomförs av FOU nu.
Ledamöterna i Kommunala pensionärsrådet fick 15/10 reda på att utredningen ännu inte är färdigställd, trots att staden meddelade i maj att utredningen beräknades vara klar i oktober.
Om utredningen visar att stora brister råder på Berga är det viktigt att detta framkommer så snart som möjligt. Resultaten skulle även kunna visa på viktiga budgetprioriteringar som behöver göras. Därför anser Vänsterpartiet att det vore bra om utredningen blev klar i god tid innan budgetfullmäktige, som först var tänkt. Vi frågade därför Klippfalk (KD) om huruvida Solna stads utredning kommer vara klar innan stadens verksamhetsplan och budget klubbas i november. Svaret blev dessvärre nej, vilket vi beklagar och ser som en stor brist.
Klippfalk (KD) lyfte att det är klokt att staden valt att göra en extern granskning och att utförarna av den har valt att presentera den i samband med Åklagarmyndighetens förundersökning. Vi håller givetvis med om att det är bra att granskningen görs, men samtidigt känns det olustigt att det inte finns någon som helst lärdom att ta med sig inför budgetarbetet, vilket Thomas Magnusson (V) klokt slog fast från talarstolen.
Skolnämndens ordförande Marianne Damström Gereben (L) svarade på vår interpellation om det minskade antalet rektorer i stadens grundskolor. I dagsläget har Solna 5 rektorer på 9 grundskolor vilket oroar oss i Vänsterpartiet. Istället har rektorerna fått möjlighet att delegera mer till biträdande rektorer. Sandra (V) konstaterade att man istället för att nyrekrytera har valt att ge rektorerna ansvar för fler skolor. Om rektorerna får tillräckligt med stöd och det finns en välfungerande administration så kan det finnas goda samarbetsvinster. Det vi vänder oss emot är att beslutet att minska antalet rektorer har skett utan att nämnden har fått vara med i diskussionen och att en riskanalys av beslutet saknas.
Marianne Damström Gereben (L) å sin sida lyfte att frågan visst varit uppe i skolnämnden. Linda Cigéhn (V) påpekade att även om frågan om rektorsorganisationen varit uppe i nämnden så har det inte fattats något beslut om 5 rektorer på 9 skolor. Eva Eriksson (S), gick upp och instämde. ”Nämnden har snarare ställts inför fullbordade faktum”, beskrev Eva som också sitter i skolnämnden.
När stadens delårsrapport per augusti 2020 diskuterades lyfte Victoria Johansson (MP) arbetet med den nya klimatstrategin. Stadsledningsförvaltningen har nu tagit fram delmål och nyckeltal att mäta mot. Vi välkomnar detta, då vi tidigt i arbetet med strategin påpekade att det saknades konkreta mål och sätt att mäta måluppfyllelsen. Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) lyfte i sitt anförande att det går ekonomiskt bra för staden trots pandemin. Magnus Nilsson (M), ordförande i Signalisten, informerade om att man varit beredd på att hyresgästerna skulle kunna hamna i ekonomisk knipa i samband med pandemin. Signalisten skulle vara ”mycket generösa” om någon av hyresgästerna och fick svårt med hyran. Det är givetvis glädjande att det inte har behövt tillämpas.
Därefter diskuterades exploateringsavtal och detaljplan för kvarteret Banken, det vill säga bostäderna och affärslokalerna som föreslås byggas på Solna centrums parkering. Vänsterpartiet är positiva till att det byggs bostäder här, eftersom marken redan är hårdgjort. Däremot kan vi inte godkänna exploateringsavtalet eller detaljplanen eftersom tillgängligheten för såväl rullstolsburna som cyklister är alldeles för dålig. Vi vill dessutom att mer görs för att säkra grönytor i området. Vidare hade Vänsterpartiet önskat att samtliga bostäder skulle upplåtas som hyresrätt för att uppnå mer balans i bostadsutbudet i Solna. Därför yrkade vi på återremiss av både exploateringsavtal och detaljplan. När kommunfullmäktige beslutade att godkänna dem reserverade vi oss mot besluten.
Atilla Yavuz (V) gick sedan upp i talarstolen och höll ett fint anförande om vår motion att göra Solna till en fristadsstad genom att gå med i ICORN. Det fria ordet hotas, och Vänsterpartiets förslag handlar inte om att rädda hela världen eller bedriva utrikespolitik – det handlar om att rädda en konstnär från en farlig situation. Detta skulle dessutom vara ett konkret bidrag till Solnas kulturella utveckling och kreativitet. Vi vill att Solna står upp för de konstnärer som hotas av förföljelse på grund av sitt arbete.
Peter Edholm (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, menade att medlemsskapet i ICORN-nätverket vore något gott och fint, men att det vore ”avigt” av en enskild kommun att ta detta ansvar. Han fortsatte sedan med att läsa upp några paragrafer ur kommunallagen, som för att visa på att det inte skulle vara förenligt med gällande lagar. Thomas Magnusson (V) bemötte detta genom att påpeka att det redan har prövats i kammarrätten efter att Moderaterna i Gävle överklagade ett beslut om att bli fristadsstad. Det finns inga lagliga hinder och kommunen kan om man vill. Vänsterpartiet beklagar majoritetens ovilja att berika Solnas kulturliv.
