Skip to main content

Etikett: skola

Budget 2024: bättre skolor, tryggare stad

För 2024 lägger Solnakoalitionen (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet) fram en budget med satsningar på Solnas skolor och förskolor, samt tryggheten i staden. I tuffa ekonomiska tider fortsätter koalitionen att arbeta för ett Solna där alla barn klarar skolan och varenda solnabo kan känna sig trygg.

Nya storsatsningar på skolan

Den kraftigt ökade ambitionsnivån för skolan i Solna som lades grund för under 2023 bibehålls och förstärks med 2024 års budget. Ytterligare 54 miljoner satsas för att kunna anställa fler lärare, minska klasstorlekarna och öka andelen behöriga lärare. För att fler elever ska klara grundskolan införs lovskola även i de lägre åldrarna.

Förskolan får en satsning om 30 miljoner kronor med syftet att öka kvaliteten, höja personaltätheten och öka andelen förskolelärare.

Ett kraftigt förstärkt trygghetsarbete

Alla solnabor har rätt att känna sig trygga. Därför sker en satsning på bred front på i form av ett trygghetspaket som spänner över flera nämnder. Kultur- och fritidsnämnden förstärks med 11 miljoner kronor för att arbeta proaktivt och förbyggande mot unga i Solna som riskerar att hamna i kriminalitet. Kultur och fritid ska samverka med socialförvaltningens fältassistenter, anställa egna fritidsfältare och skapa fler mötestillfällen för unga, såväl idrottsytor som förstärkning av fritidsaktiviteter.

”Kultur- och fritid har en avgörande roll i det förebyggande trygghetsarbetet. Vi fortsätter att satsa på att skapa en bredd av aktiviteter för barn och unga, samtidigt som vi lägger kraft på att fånga upp och stötta unga på glid”

– Sandra Lindström, kommunalråd för Vänsterpartiet.  

 

[ngg src=”galleries” ids=”5″ display=”basic_imagebrowser”] 

Kommunstyrelsen får en förstärkning om 8 miljoner kronor för att stärka det övergripande trygghetsarbetet i staden.

En satsning med 30 miljoner på tekniska nämnden ska ge bättre skötsel av gator, parker och torg, mer trivsam och tryggare stadsmiljö samt bättre inne- och utemiljöer för förskolor och skolor.

Du kan läsa budgeten i sin helhet här…

Skolnämnden (54 miljoner)
  • Lovskola
  • Central undervisningsgrupp
  • Anpassad grundskola
  • Förstärkt elevhälsa (0,5 läkare + 1 skolsköterska)
Förskolenämnden (30 miljoner)
  • Höjd personaltäthet
  • Blöjor
  • Barnhälsoteam
Tekniska nämnden (30 miljoner)
  • Bättre fastighetsskötsel 
  • Bättre stadsmiljö
Kultur- och fritidsnämnden (11 miljoner)
  • Platsaktivering Hagalund
  • Överjärva gård
  • Förebyggande arbete för ungas trygghet (fritidsfältare, förstärkning fritidgårdspersonal)
  • Sommarkollo
  • Fler elevplatser Kulturskolan
  • Fritidsbank
Kommunstyrelsen (8 miljoner)
  • Strategisk lokalförsörjning och översiktsplanering 
  • Trygghet och säkerhet 
  • Förvaltningsövergripande satsningar och medborgardialog 
Omvårdnadsnämnden (7 miljoner)
  • Öka andel heltider
  • Fler seniorträffar
  • Unga i äldreomsorgen
Kompetensnämnden (2,5 miljoner)
  • Etableringsinsatser
  • Sommarjobb/lovjobb
  • SFI för flyktingar från Ukraina
Investeringar:
  • Fördubbling av investeringsbudgeten för att rusta upp stadsmiljön (från 50 till 100 miljoner kronor)
  • Rekordstor budget för renovering och upprustning av våra offentliga byggnader, t.ex. skolor och förskolor (från 100 mkr till 150 mkr)

(V)i lovar: Gratis skolfrukost i grundskolan

Vi vill att alla Solnas grundskolor ska börja servera frukost till eleverna innan skoldagen börjar.  Skolfrukosten skulle förbättra elevernas förutsättningar att orka med undervisningen

– Många barn och unga äter inte frukost hemma. Det kan bero på flera saker, tiden kanske inte räcker till, föräldrarna kanske går till jobbet tidigt och inte alltid ordnar frukost till barnen. Vi vet också att det finns barn som möts av ett tomt kylskåp på morgonen för att föräldrarna inte har råd att handla mat, barnfattigdomen är tragiskt nog väldigt utbredd i Sverige, säger Linda Cigéhn, Vänsterpartiets ledamot i skolnämnden.

Vänsterpartiet hänvisar till skolans kompensatoriska uppdrag, som innebär att svenska skolor har en skyldighet att ge alla elever goda förutsättningar för att klara målen.

– Vi menar att skolfrukost är en del av det arbetet. Genom att se till att inget barn behöver vara hungrig när lektionerna börjar ger vi dem chansen att orka med undervisning, lek och aktiviteter. Det är ett sätt att jämna ut klasskillnaderna helt enkelt, fortsätter Linda Cigéhn.

Vänsterpartiet i flera kommuner har lagt liknande förslag. I Haninge klubbade kommunfullmäktige igenom det redan i december 2021. Till skillnad från i Solna serverades det redan frukost på några av Haninges skolor, men nu är det alltså lika för alla. Samma förändring har även gjorts i Botkyrka under 2022.

 

Kontakt:

Julia Sundqvist, politisk sekreterare Vänsterpartiet Solna

[email protected]

072-583 37 05

Pressmeddelande: NPF-säkra Solnas skolor

Vänsterpartiet lade en motion på kommunfullmäktige 27 september om att NPF-säkra Solnas skolor. Förslaget handlar om att staden först kartlägger vilka behov som finns idag och prioriterar bland dessa, och därefter avsätter nödvändiga resurser för att kunna genomföra de förändringar, utbildningsinsatser, inköp och anställningar som behövs för att säkra en bra lärmiljö för alla elever. Det betyder att skolmiljön och undervisningen anpassas för alla elever, inte bara de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

”Skollagen säger att vi är skyldiga att ge extra stöd till alla som behöver, oavsett om det finns en diagnos på papper eller inte. Att utbilda all personal i specialpedagogik och anpassa klassrummen är några av de åtgärder vi föreslår. Alla har olika behov såklart, och det individanpassade stödet ska fortfarande finnas, men vi ser fördelar med att även göra större generella anpassningar” säger Inger Grape-Olausson, ersättare i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Solna och en av motionärerna bakom förslaget.

5–10% av alla skolelever har någon form av NPF-diagnos. Det kan handla om exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd eller tvångssyndrom. Samsjuklighet är vanligt; många med NPF-diagnoser har också depressions- och ångestsjukdomar, ätstörningar, självskadebeteenden, missbruksproblem, dyslexi, epilepsi eller diabetes. Denna elevgrupp behöver ofta extra hjälp i form av anpassningar i undervisningen, hjälpmedel eller särskilt stöd för att få goda möjligheter att klara undervisningen. Om rätt stöd uteblir löper denna elevgrupp extra stor risk att inte nå målen eller bli hemmasittare.

”Alltför ofta vittnar Solnaföräldrar om att deras barn inte får det stöd de behöver. Det beror inte på dåliga lärare eller rektorer, utan på att det saknas pengar i skolornas budget för att göra de anställningar och inköp som krävs. Detta har förvärrats med skolnedläggningarna och akutrenoveringarna, som har medfört enormt merarbete och stora hål i skolornas budget. Elevernas behov har hamnat i kläm. Det räcker inte med att säga att man jobbar på detta – nu måste styret avsätta de pengar som krävs för att eleverna ska kunna få det stöd som de har rätt till enligt Skollagen” säger Sandra Lindström, oppositionsråd för Vänsterpartiet Solna.

Här kan du läsa motionen (PDF).

Kontakt:
Julia Sundqvist, politisk sekreterare
[email protected]
072-583 37 05
vansterpartiet.solna.se

Resursskolorna måste få den finansiering de behöver

Det är med ökad oro vi ser att resursskolorna i Solna hotas av nedläggning på grund av minskade resurser. För de elever som har gått från en kaotisk skolsituation, eller en oro-väckande hög skolfrånvaro, till en skola som fungerar för dem är detta mycket oroande. Möjligheten resursskolorna har att erbjuda en lugn skolgång i ett mindre sammanhang är viktigt för elever som behöver extra stöd, och den resursen får inte försvinna.

Den kommunala skolan kan efter decennier av ned-skärningar helt enkelt inte tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stort stöd och en lugnare studiemiljö. Det kan handla om elever med autism, neuropsykiatrisk problematik eller svår dyslexi. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll.

Vi i Vänsterpartiet vill att den styrande majoriteten ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen. Vi föreslår också att man godkänner tilläggsbeloppen för en längre tidsperiod. Skolorna skulle då skulle få ekonomisk trygghet för en längre period. Och det skulle framför allt ge eleverna en större trygghet. 

Linda Cigéhn, ledamot i skolnämnden (V)
Ewy Olausson, ersättare (V)

Publicerad i Mitt i Solna 1 maj 2021

Snåla Solna samlar pengarna på hög

Solna stad planerar att sälja marken vid Mälarbanans breddning och har sålt bergknallen mellan Solnavägen och Ostkustbanan. Sammanlagt får staden in 3,2 miljarder kronor. Blir byggplanerna på Tallbackaskolans tomt verklighet blir det ytterligare en halv miljard till kommunens kassa. Solna är en rik stad men det märker inte vi invånare. Tvärtom!

Det blågröna styret anser sig inte ha råd att bevara skolor och kulturmiljöer, och åker snålskjuts på grannkommunerna genom en lägre skolpeng. Bostadsstiftelsen Signalisten samlar också på hög. Trots god ekonomi driver man upp hyrorna.

Så vad gör man med alla pengarna? Solna ska betala miljarder för projekt som Gula linjen. Men dessa pengar tänker man ta in genom exploateringsbidrag, till och med från Signalistens blivande hyresgäster. Så vilka planer har det blågröna styret med den välfyllda kassan? Sveriges företagsvänligaste kommun bör ha råd med en mer medborgarvänlig politik.

Björn Bränngård (V), ledamot i byggnadsnämnden och Signalistens styrelse

Insändaren publicerades i Mitt i Solna 17 april 2021