Skip to main content

Etikett: Björn Bränngård

V föreslår nytt verktyg för klimatsmart byggande

Skrivet av den . Postad i Pressmeddelande.

Vänsterpartiet vill att Solna stad ska utveckla sitt klimatarbete genom att införa så kallade klimatkonsekvens-beskrivningar inför större beslut, till exempel byggprojekt. Idag gör staden de miljökonsekvensbeskrivningar som lagen kräver samt redovisar hur man planerar att hantera klimat-förändringar, exempelvis stigande vattennivåer. Vänsterpartiet vill att utsläpp från hela tillverkningskedjan räknas med, inte bara den miljöpåverkan som sker lokalt i Solna. Partiet lägger en motion om detta på kommun-fullmäktige 24 maj.

”Solna har en strategi för en klimatanpassad stadsbyggnad och ett mål om att bli klimatneutralt till 2045. Strategin fokuserar på växthusgasutsläpp som sker inom staden, men en övervägande del av våra växthusgasutsläpp sker på andra ställen i världen som en följd av vår konsumtion, till exempel våra inköp av stål och cement. Vårt förslag tar hänsyn till projektets totala klimatpåverkan eftersom man räknar med även de konsumtionsbaserade utsläppen” säger Björn Bränngård, ledamot i byggnadsnämnden och Signalisten för Vänsterpartiet.

För att nå de internationella, europeiska och nationella klimatmålen som finns behöver Stockholms läns utsläpp av växthusgaser inom länets gränser minska med 95% till 2045 jämfört med 1990 enligt Länsstyrelsen i Stockholm. Genomsnittssvenskens konsumtionsbaserade utsläpp motsvarar cirka 10 ton per person och år. Dessa utsläpp behöver minskas till ett ton per person och år enligt FN:s klimatpanel IPCC.

”Om vi överhuvudtaget ska ha en chans att nå målen behöver vi jobba bredare. Klimatförändringarna är ett globalt hot och vi har inte tid att bara tänka lokalt. Med klimatkonsekvensbeskrivningarna vi föreslår blir det lättare för Solnas politiker att fatta beslut som tar hänsyn till helheten” säger Tove Pehrsson, Vänsterpartiets ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden samt ersättare i byggnadsnämnden.

Solna stads klimatstrategi antogs 2019 och kommun-styrelsen är ytterst ansvarig för uppföljning och genomförande. Alla nämnder har klimatåtgärder i sina verksamhetsplaner.

Ladda ner pressmeddelandet som PDF.

Kontakt: 

[email protected]
[email protected]

Vem har råd att bo i hyresrätt om Signalisten inför marknadshyror?

Skrivet av den . Postad i Debattinlägg.

Centerpartiet och Liberalerna krävde i förhandlingarna med regeringen om januariavtalet att införa ”fri hyressättning” i nybyggda hyresrätter. Ingen forskning har kunnat visa att marknadshyror leder till fler hyresrätter eller till att fler människor kan få ett eget boende. Istället visar en under-sökning från Hyresgästföreningen och konsultföretaget Ramboll att den genomsnittliga hyran i Stockholm skulle höjas med 52 procent. I mycket populära områden skulle hyran fördubblas. På vägen upp kommer marknadshyrorna också sannolikt dra upp hyrorna i äldre hus.

I Solna är kötiden för en hyresrätt 13 år. Nyproducerade lägenheter har ofta kortare kötid, vilket gör det lättare för unga personer att få dem. Utmaningen är att klara den högre hyran. I hela Stockholmsområdet är hyrorna för nybyggda hyresrätter mycket höga och med marknadshyror kommer de alltså att bli ännu högre. Hur många ungdomar som ska flytta till sitt första boende har egentligen råd med en hyra på 12–15 000 kr?

Vårt kommunala hyresbolag Signalisten har haft en alldeles för låg byggtakt under många år. Nu är äntligen 700 nya bostäder på gång – men Signalisten tycks ha släppt alla ambitioner om att vara en hyresvärd även för de med lägre inkomster. Redan idag jobbar Signalisten aktivt för att höja sina befintliga hyror med 20–50 % genom bruksvärdes-höjningar och omfattande lyxrenoveringar i flera områden. I nybyggda trygghetsboendet Palsternackan, där bara pensionärer får bo, kostar en etta idag över 8300 kr – med hyresrabatt. Vem ska ha råd att bo hos Signalisten om marknadshyror införs?

Att införa fri hyressättning på nybyggda hyresrätter kommer inte skapa fler bostäder. Det kommer bara öka otryggheten och bristen på bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Det är dags att kasta förslaget om marknadshyror i papperskorgen.

Sandra Lindström, oppositionsråd (V)
Björn Bränngård, ledamot i Signalisten (V)

En förkortad version publicerades i Mitt i Solna 8 maj 2021.

Snåla Solna samlar pengarna på hög

Skrivet av den . Postad i Debattinlägg.

Solna stad planerar att sälja marken vid Mälarbanans breddning och har sålt bergknallen mellan Solnavägen och Ostkustbanan. Sammanlagt får staden in 3,2 miljarder kronor. Blir byggplanerna på Tallbackaskolans tomt verklighet blir det ytterligare en halv miljard till kommunens kassa. Solna är en rik stad men det märker inte vi invånare. Tvärtom!

Det blågröna styret anser sig inte ha råd att bevara skolor och kulturmiljöer, och åker snålskjuts på grannkommunerna genom en lägre skolpeng. Bostadsstiftelsen Signalisten samlar också på hög. Trots god ekonomi driver man upp hyrorna.

Så vad gör man med alla pengarna? Solna ska betala miljarder för projekt som Gula linjen. Men dessa pengar tänker man ta in genom exploateringsbidrag, till och med från Signalistens blivande hyresgäster. Så vilka planer har det blågröna styret med den välfyllda kassan? Sveriges företagsvänligaste kommun bör ha råd med en mer medborgarvänlig politik.

Björn Bränngård (V), ledamot i byggnadsnämnden och Signalistens styrelse

Insändaren publicerades i Mitt i Solna 17 april 2021

Solna behöver bostäder – inte fler kontor

Skrivet av den . Postad i Debattinlägg.

Coronakrisen har fått många att börja jobba på distans. Sannolikt kommer behovet av kontorslokaler att minska även efter pandemin.

Solna är helt i otakt med utvecklingen. Här planeras för fler kontor, trots att man redan idag är Sveriges enda kommun med fler arbetsplatser än invånare. Om några år riskerar Solna att stå med massor av tomma kontorslokaler till glädje och nytta för ingen.

För att få större kontor river man befintliga byggnader och bygger nytt på samma plats, istället för att återanvända de lokaler som finns. Dessutom skövlar man orörda grön-områden och planerar att bygga i Nationalstadsparken. Detta strider mot alla klimatstrategier! Inte heller gynnas solnaborna av kontorshetsen. 70 000 av de som jobbar i Solna åker hem och skattar i andra kommuner och företagen betalar ingen kommunalskatt.

Solnas prioriteringar motsvarar helt enkelt inte medborgarnas nuvarande eller framtida behov. Det vi behöver är fler bostäder, framförallt fler hyresrätter där människor har råd att bo.

Björn Bränngård, ledamot i byggnadsnämnden och Signalisten.

Publicerad i SolnaDirekt 21 augusti 2020.

Signalisten bidrar till Solnas gentrifiering

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debattinlägg.

Den 2 mars anordnade Hyresgästföreningen ett välbesökt möte i Skytteholmsskolan om Signalistens hyreshöjningar.
Signalisten planerar stambyten och renovering av el, vatten, avlopp och ventilation i 1700 av sina 3900 bostäder. Det är en nödvändig åtgärd som inte höjer standarden på lägenheterna. Men Signalisten väljer att göra totalrenoveringar jämförbara med nyproduktion för att höja bruksvärdet.
Det är nämligen inte renoveringskostnaderna som styr vad den blivande hyresnivån blir, utan bruksvärdet. Om lägenheterna renoveras med helkaklade badrum och parkett är det hyrorna i nyproduktion som blir relevanta att jämföra med. Eftersom hyrorna i nyproduktion är höga kan man alltså höja hyrorna kraftigt genom att genomföra standardhöjningar vid renovering. När Signalistens hyresgäster efter ett års evakuering får flytta tillbaka till sina bostäder får de därför hyran höjd med 60 %.
Signalisten har dessutom aviserat att de vill höja hyrorna med uppåt 30 % i sina övriga lägenheter då de anser att hyrorna ligger lägre än bruksvärdet. Visserligen är bruksvärdeshyra är ett lagstadgat hyressättningssystem, men det finns ingen anledning för Signalisten att ta initiativ till bruksvärdesanpassning. De hänvisar till Allbolagen från 2011 som säger att privata och offentliga bostadsbolag skall drivas enligt affärsmässiga principer och ha likvärdig hyra. Men lagen gäller inte stiftelser. Stiftelsen Signalisten kan alltså följa §10 i sina stadgar om att ”sträva efter att tillhandahålla sina bostadshyreslägenheter till lägsta möjliga pris.”
Många pensionärer och låginkomsttagare har inte råd med så kraftiga hyreshöjningar utan kommer tvingas lämna sin lägenhet och staden. När till och med det allmännyttiga bostadsbolaget verkar vilja maximera hyreshöjningar kan man inte låta bli att undra var alla människor med låga inkomster ska bo.
Solna genomgår en gentrifiering där höginkomsttagare flyttar in medan sämre bemedlade tvingas ut. Det är en utveckling som Vänsterpartiet vill stoppa. Bostad är en mänsklig rättighet och möjligheten att vara Solnabo ska inte vara reserverad för människor med höga inkomster.
Björn Bränngård, ledamot i Byggnadsnämnden (V)
Texten publicerades i Facebookgruppen SolnaPolitik 6 april 2020