Skip to main content

Etikett: Linda Cigéhn

(V)i lovar: Gratis skolfrukost i grundskolan

Vi vill att alla Solnas grundskolor ska börja servera frukost till eleverna innan skoldagen börjar.  Skolfrukosten skulle förbättra elevernas förutsättningar att orka med undervisningen

– Många barn och unga äter inte frukost hemma. Det kan bero på flera saker, tiden kanske inte räcker till, föräldrarna kanske går till jobbet tidigt och inte alltid ordnar frukost till barnen. Vi vet också att det finns barn som möts av ett tomt kylskåp på morgonen för att föräldrarna inte har råd att handla mat, barnfattigdomen är tragiskt nog väldigt utbredd i Sverige, säger Linda Cigéhn, Vänsterpartiets ledamot i skolnämnden.

Vänsterpartiet hänvisar till skolans kompensatoriska uppdrag, som innebär att svenska skolor har en skyldighet att ge alla elever goda förutsättningar för att klara målen.

– Vi menar att skolfrukost är en del av det arbetet. Genom att se till att inget barn behöver vara hungrig när lektionerna börjar ger vi dem chansen att orka med undervisning, lek och aktiviteter. Det är ett sätt att jämna ut klasskillnaderna helt enkelt, fortsätter Linda Cigéhn.

Vänsterpartiet i flera kommuner har lagt liknande förslag. I Haninge klubbade kommunfullmäktige igenom det redan i december 2021. Till skillnad från i Solna serverades det redan frukost på några av Haninges skolor, men nu är det alltså lika för alla. Samma förändring har även gjorts i Botkyrka under 2022.

 

Kontakt:

Julia Sundqvist, politisk sekreterare Vänsterpartiet Solna

[email protected]

072-583 37 05

Resursskolorna måste få den finansiering de behöver

Det är med ökad oro vi ser att resursskolorna i Solna hotas av nedläggning på grund av minskade resurser. För de elever som har gått från en kaotisk skolsituation, eller en oro-väckande hög skolfrånvaro, till en skola som fungerar för dem är detta mycket oroande. Möjligheten resursskolorna har att erbjuda en lugn skolgång i ett mindre sammanhang är viktigt för elever som behöver extra stöd, och den resursen får inte försvinna.

Den kommunala skolan kan efter decennier av ned-skärningar helt enkelt inte tillgodose behoven hos de elever som behöver extra stort stöd och en lugnare studiemiljö. Det kan handla om elever med autism, neuropsykiatrisk problematik eller svår dyslexi. Där har istället de fristående resursskolorna fyllt en viktig roll.

Vi i Vänsterpartiet vill att den styrande majoriteten ser över strukturbidragets storlek och tillämpar en generösare bedömning av tilläggsbeloppen. Vi föreslår också att man godkänner tilläggsbeloppen för en längre tidsperiod. Skolorna skulle då skulle få ekonomisk trygghet för en längre period. Och det skulle framför allt ge eleverna en större trygghet. 

Linda Cigéhn, ledamot i skolnämnden (V)
Ewy Olausson, ersättare (V)

Publicerad i Mitt i Solna 1 maj 2021

Vänsterpartiet vill stärka modersmåls-undervisningen i förskolan

Ledande forskning visar att modersmålsundervisning är en viktig faktor för generell skolframgång och att modersmålsundervisning har positiva effekter. Skollagen fastslår också att barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Trots detta erbjuder Solna stad ingen modersmålsundervisning i förskolan. Tisdagen den  9 mars lämnade Vänsterpartiet in ett nämndinitiativ till barn- och förskolenämnden om åtgärder för att stärka modersmålsundervisning i förskolan.

Vänsterpartiet vill genom nämndinitiativet att förvaltningen ska inleda en utredning av modersmålsundervisning i Solnas förskolor. Partiet vill att förvaltningen beräknar kostnaderna för införande av modersmålsundervisning i förskolan samt att de utreder hur stimuleringen av språkutvecklingen för barn med annat modersmål kan utvecklas, exempelvis genom framtagandet av rutiner och kompetenshöjande insatser hos personalen.

Ewy Olausson, Vänsterpartiets ledamot i barn- och förskolenämnden, har egen erfarenhet av arbete inom förskolans värld, både som förskollärare och rektor.
– Min erfarenhet är att pedagogerna ofta saknar kunskap om hur de ska arbeta modersmålsstärkande, vilket går ut över barnens språkutveckling. Om vi ska kunna leva upp till läroplanens mål om att stimulera olika modersmål behövs en kompetenshöjning och ett tydligt mandat för personalen att arbeta med detta, säger Ewy OIausson, ledamot i barn- och förskolenämnden (V). 

I skollagen kap 8, 10 § slås fast att ”Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål”. I Solna finns cirka 33 modersmål, vilket gör att det ofta finns flera olika språk i samma barngrupp som ska stimuleras. Eftersom Solna inte länger erbjuder någon modersmåls-undervisning i förskolan är det den ordinarie personalen som ska stimulera barnens modersmålsutveckling trots att per-sonalen sällan behärskar det språk barnet ska stimuleras i.

– Språkutvecklingen i förskolan lägger grunden för barnens skolframgång. Oavsett vad vissa partier på högerkanten påstår så visar forskningen tydligt att modersmåls-undervisning hjälper inlärningen av andra språk. Barn som får undervisning i både svenska och sitt modersmål får bättre skolresultat än de som inte också får modersmålsundervisning. Eftersom språk är kopplat till identitet så är det också viktigt för barnets personliga utveckling, säger Linda Cigéhn, vice gruppledare och ledamot i skolnämnden (V).

För mer information, kontakta:
Linda Cigéhn, vice gruppledare (V)
073-359 84 26, [email protected]

Ewy Olausson, ledamot i barn- och förskolenämnden (V)
070-493 94 52, [email protected]

Vänsterpartiet Solna
https://solna.vansterpartiet.se/

Nämndinitiativet
Modersmålsundervisning i förskolan

KF 22 februari 2021

Årets andra kommunfullmäktige präglades av ett flertal enkla frågor ställda av Socialdemokraterna, en interpellationsdebatt som avslutades med en debatt om debatten och oväntat stöd till hyresrätten från majoriteten. Vänsterpartiet Solna representerades under kvällen av Sandra Lindström, Linda Cigéhn, Tove Pehrsson och Thomas Magnusson.

Kvällen började med fyra enkla frågor från Socialdemokraterna. Då det bara är frågeställaren och den som svarar som får vara uppe i talarstolen i enkla frågor så blir det ingen direkt debatt. Ämnena som togs upp var dock viktiga och värda att nämnas lite kort trots att vi inte var med i själva debatten.

Först ut var en fråga om varför lokala föreningar inte fått vara delaktiga inför upprustningen av Bergshamra IP, ställd till KFN ordförande Peter Edholm (L). Först så erkänner Edholm att så var fallet, men sedan så tyckte han att det gör ju inget för nu får de ju vara med. Frågeställaren Faradj Koliev (S) påpekade att det är ju bättre att fråga de som mest nyttjar Bergshamra IP om var de ser de största behoven av upprustning innan arbetet sätter igång, att nu när det väl arbetet satt igång är det försent att fråga detta.

Kvällens andra fråga rörde också upprustning men nu Råsunda skola och var ställd till TN ordförande Magnus Persson (C) och gällde varför ingen konsekvensanalys gjorts innan renoveringsarbetet satt igång. Persson hävdade att det hade man visst gjort, och rabblade upp en massa saker som tagits hänsyn till. Gott så, men vi var nog många som kände att det är fortfarande helt galet att stressrenovera en över hundra år gammal byggnad på det här sättet samtidigt som undervisning pågår i byggnaden. 

Tredje och fjärde enkla frågan var ställd till SKN ordförande Marianne Damström Gereben (L) och rörde hur säkert en flytt av elever till andra skolor är ur pandemisynpunkt och kort och gott; vad kostar en tom skolplats. Damström Gereben gled undan från svaret på första frågan och hävdade att det vore förmätet av henne att hävda att något var riskfritt utifrån en pandemisynpunkt, fast det är ju ett ganska fegt sätt att försvara ett dåligt beslut. På den andra frågan så fick vi trots allt ett tydligt besked om att de tomma skolplatserna kostar 35 miljoner, vilket vi ser framemot att nu de kommer skolorna till del efter nedläggningarna!

Första frågan där vi i Vänsterpartiet var uppe i talarstolen gällde en interpellation om överbeläggningen på Ulriksdalsskolan. Den ställdes av Peter Rangwe (S) redan i augusti 2020 och besvarades skriftligt av Marianne Damström Gereben (L) i mitten av september 2020 så vi kunde alla konstatera att det har hänt saker sedan dess. Linda Cigéhn (V) gjorde en tillbakablick utifrån sitt perspektiv för att sedan lyfta att hon inte förstår logiken i att anse att det går alldeles utmärkt att använda sig att lediga lokaler på andra skolor, men att det inte behövs för att skolan löser det med schemaläggning, för att några månader senare välja att hyra dyra kontorslokaler för att klara den ”puckel” av stora elevgrupper som ska genom skolan. Linda avslutade sitt inlägg med att för henne finns det en enklare lösning: Behåll högstadiet på Bergshamraskolan, satsa på Solnas kommunala skolor och sluta behandla solnaeleverna som brickor i ett spel.

Även Thomas Magnusson (V) var uppe och talade utifrån ett historiskt perspektiv då han var med inför bygget av Ulriksdalsskolan och mindes hur debatten då gick. Ett perspektiv som belyste kortsiktigheten i den förda skolpolitiken i Solna. Det fick Arion Chryssafis (M) att vakna till liv och vilja debattera hur det får debatteras i KF. Det blir så tydligt att moderaterna fullständigt saknar argument för sin egen politik, så istället för att försvara den väljer de att lyfta formfrågor.

Därefter gick KF över till beslutsärenden där de två första frågorna inte debatterades särskilt. Men när det kom till exploateringsavtalet Hagalund 4:10 så var vi väldigt aktiva. Sandra Lindström (V) talande om att vi välkomnar fler bostäder i Solna och att platsen för byggnationen trots allt är helt okej, men att det skulle vara hyresrätter istället och yrkade på att avtalet skulle omförhandlas till upplåtelseformen hyresrätter för bostäderna. Linda Cigéhn (V) var uppe och talade om förskolan, att det är bättre att bygga på fd Sjötungans tomt än i trånga bostadskvarter, men att förslaget innebär en alltför stor förskola för att kunna uppnå Boverkets riktlinjer om 40 kvm friyta per barn. Dessutom lyfte Linda att vi är starkt kritiska till att privata aktörer äger och hyr ut offentliga lokaler till staden. Tove Pehrsson (V) talade om grönytefaktorn som vi vill ska vara minst 0,6. I just det här fallet är det extra viktigt då det faktiskt finns behov av att ersätta den natur, som nu försvinner, på ett bra sätt. Tove ifrågasatte hur långt man kommer med de 250 000 kronor som Nordr ska bidra med till kompensationsåtgärder. 

Tove gick även upp under detaljplanen och pratade mer om dessa kompensationsåtgärder som ska göras. Avslutade sitt inlägg med en rolig tvist om att eftersom moderaterna talat sig varma om att hyra lokaler så borde de även vara för hyresrätter i större utsträckning. Något som till och med moderaterna drog på smilbanden åt!

Två viktiga ärenden avslutade punkten beslutsärenden, det gällde att kunna hålla kommunfullmäktiges möten digitalt och då krävdes dels en revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning, dels fastställande av rutiner för deltagande på distans. De skapade ingen debatt då hela KF är eniga om att detta måste komma på plats nu.

Vi lämnade även in två interpellationer som förhoppningsvis besvaras på nästa KF i april. En handlar om skatepark i Solna, och den andra om fältassistenter för ökad trygghet.

Även en motion lämnades in av oss. En principiellt viktig fråga för oss så alla KF-ledamöter undertecknade motionen som handlar om medlemskap i Klimatkommunerna.

Läs mer:
Webbsändning
Dagordning

Att behandla elever som spelpjäser är inte att ”sätta skolan först”

Marianne Damström Gereben (L) hävdar i en insändare i Mitti Solna den 28 november 2020 att Liberalerna i Solna ”alltid sätter skolan först”. Bilden hon målar upp av deras skolpolitik döljer den verklighet som många föräldrar, elever och lärare i Solna upplever. Klasserna har blivit större. Skolskjutsar och tilläggsbelopp till de elever som behöver allra mest stöd har dragits in. Stödet till de elever som bäst behöver det har minskat.

Mellan augusti 2019 och augusti 2020 har förvaltningen gjort sig av med 80 anställda. Och nedrustningen fortsätter. Sedan tidigare har de blågröna majoriteten bestämt att stänga ner Bergshamraskolans högstadium. Nu vill de stänga ner Skytteholmsskolans åk 4–9 och tränga in närmare 400 elever i de redan fulla skolorna Råsundaskolan och Råsunda Centralskola. De vill också flytta in Granbackas åk 4–5 i Tallbackaskolan. Allt för att kunna göra större klasser och ytterligare minska antalet vuxna i skolan.

Solnas lärare och skolpersonal gör fantastiska arbetsinsatser. Trots att de ekonomiska förutsättningarna för ett kvalitativt arbete saknas har de trollat med knäna för att hålla verksamheten flytande. Men med det blågröna styrets låga ambitioner och minimala resurstilldelning till skolan befinner sig Solnas skolor på ett sluttande plan. Liberalerna ser tacksamt på när nyetablerade friskolor tar över eleverna.

Vi anser att stora förändringar måste till för att vända trenden. En transparent genomlysning av problemen med lösningar grundade i professionens kunnande måste till. Toppstyrningen måste få ett slut. Och sist men inte minst måste de ekonomiska resurserna öka. Lärarförbundets rankning visar att Solna är en av de tio kommuner i hela landet som lägger minst resurser på undervisning.

Med våra respektive budgetar kommer vi att kunna vända den nedåtgående trenden efter valet 2022 och anställa fler lärare och vuxna i skolan. Kom ihåg vilka som faktiskt satsar på skolan när ni röstar!

Eva Eriksson, 2:a vice ordförande i Skolnämnden (S)                        
Linda Cigéhn, ledamot i Skolnämnden och vice gruppledare (V)

En replik som vi skrivit tillsammans med Socialdemokraterna men ännu inte fått införd i tidningen Mitti Solna. Vi väljer därför att publicera den här.